Hanna

Ursprung

Hanna är en kortform av hebreiskans Hannah (חַנָּה), bildad till roten ḥanan ('visa nåd, vara barmhärtig') och nära förbunden med ordet ḥēn ('nåd, gunst'). Namnet bärs i Gamla testamentet av profeten Samuels mor och hör nära samman med Anna, den grekisk-latinska formen av samma hebreiska namn, som spreds genom Nya testamentet. Till Sverige kom Hanna under medeltiden som en folklig kort- och smekform vid sidan av Anna och fick under 1800-talet ställning som självständigt dopnamn.

Betydelse

'Nåd' eller 'den benådade' — av hebreiskans ḥēn, samma rot som i Anna.

Kulturella referenser

I Gamla testamentet är Hanna den länge barnlösa kvinna som efter ihärdig bön i helgedomen i Silo föder Samuel; hennes tacksägelse räknas till Bibelns främsta kvinnliga poesi och har gett förebild åt Marias lovsång i Nya testamentet. Bland svenska bärare märks konstnären Hanna Pauli (1864–1940, född Hirsch), en av det sena 1800-talets ledande porträtt- och friluftsmålare, känd för dukar som Frukostdags och porträttet av kollegan Venny Soldan. Hon var gift med målaren Georg Pauli och tillhörde det konstnärliga genombrottets generation; flera av hennes verk finns i Nationalmuseums samlingar. Namnet delar namnsdag den 5 januari med formen Hannele, och den korta, klangrika formen har gjort Hanna till en svensk-internationell klassiker.

Popularitet

Hanna hörde till de allra populäraste flicknamnen kring sekelskiftet 2000 och nådde tredje plats på listan över nyfödda flickor år 2001. Sedan dess har det sjunkit tillbaka och ligger numera utanför topp 100, men förblir ett kort, vänligt och tidlöst klassiskt namn som länge varit gångbart i hela Norden.

Närbesläktade namn

• Hannah
• Anna
• Hannele