Harriet

Ursprung

Harriet är en engelsk-fransk form av Henriette, den kvinnliga motsvarigheten till Henrik/Henri, ytterst av de germanska leden heim ('hem, hemvist') och rīk ('mäktig, härskare'). Formen utvecklades som engelsk smek- och sidoform av Henrietta och spreds i Sverige genom den anglosaxiska namnskattens inflytande under 1800- och 1900-talen. Besläktade former i samma familj är Henrietta, Henrika och kortformen Hattie.

Betydelse

'Den hemmamäktiga' eller 'härskarinna i hemmet' — kvinnlig form av Henrik, av de germanska leden heim och rīk.

Kulturella referenser

Den amerikanska abolitionisten Harriet Tubman (cirka 1822–1913) flydde själv ur slaveriet och ledde därefter ett hundratal förslavade i frihet via den underjordiska järnvägen. Författaren Harriet Beecher Stowe (1811–1896) skrev Onkel Toms stuga (1852), en av 1800-talets mest inflytelserika romaner i den amerikanska slaverifrågan. Den mest kända svenska bäraren är skådespelaren Harriet Andersson (född 1932), som slog igenom i Ingmar Bergmans Sommaren med Monika (1953) och senare gjorde bejublade roller i bland annat Såsom i en spegel (1961), Viskningar och rop (1973) och Fanny och Alexander (1982) och räknas som en av efterkrigstidens stora svenska filmskådespelare. Poeten och konstnären Harriet Löwenhjelm (1887–1918), vars dikter gavs ut postumt 1919, räknas som en särpräglad röst i svensk lyrik. Namnsdag firas den 10 oktober.

Popularitet

Harriet var måttligt populärt i Sverige under 1900-talets mitt, ofta i familjer med anglosaxisk anknytning. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förblir ett tydligt igenkännbart namn med en distinkt internationell och anglosaxisk klangbotten.

Närbesläktade namn

• Henrietta
• Hattie
• Harriette