Herman

Ursprung

Herman är ett germanskt mansnamn sammansatt av heri eller hari ('här, armé') och man ('man, människa'), med grundbetydelsen 'krigshärens man' eller 'krigare'. Namnet uppstod i det forntyska språkområdet och lånades tidigt in i svenskan under medeltiden, då flertalet bärare var stadsbor av tysk härkomst; det äldsta svenska belägget är Hermanus från 1259. Herman hör till en bred germansk namnfamilj med den latiniserade formen Hermannus och den kortare sidoformen Harm; kvinnliga motsvarigheter är Hermine och Hermina.

Betydelse

'Krigshärens man' eller 'krigaren' — av germanskans heri ('här, armé') och man ('man'). Förleden knyts ibland till den cheruskiske hövdingen Arminius, vars namn i senare tid försvenskades till Herman.

Kulturella referenser

Läkaren och skalden Herman Sätherberg (1812–1897) skrev texten till Längtan till landet ('Vintern rasat ut bland våra fjällar'), tonsatt av Otto Lindblad 1839 och en av den svenska vårsångskattens mest sjungna sånger; han var verksam som ortoped och ledde Ortopediska institutet i Stockholm. Journalisten och populärhistorikern Herman Lindqvist (född 1943) hör till samtidens mest lästa svenska historieskildrare, bland annat genom verket Historien om Sverige. Internationellt bars namnet i sin tyska form av författaren Hermann Hesse (1877–1962), som fick Nobelpriset i litteratur 1946 för verk som Steppvargen och Glaspärlespelet. Herman har namnsdag den 12 juli, samma dag som de besläktade kvinnoformerna Hermine och Hermina.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under 1900-talets första decennier, med en stark period kring 1900–1929. Efter att länge ha varit sällsynt bland nyfödda har Herman sedan 2000-talet upplevt en tydlig renässans och hör åter till de uppskattade korta, klassiska germanska mansnamnen, helt i linje med tidens förkärlek för mor- och farföräldragenerationens namn.

Närbesläktade namn

• Hermann
• Hermanni
• Harm