Hermine

Ursprung

Hermine är en feminin avledning av mansnamnet Herman, ytterst av germanskans heri eller hari ('här, armé') och man ('man'). Formen uppstod i det tyska språkområdet och spreds genom 1700- och 1800-talets europeiska furste- och adelssläkter, där den ofta bars av prinsessor och grevinnor. Till samma germanska namnfamilj hör mansnamnet Herman och den parallella kvinnoformen Hermina samt smekformen Mina. I Sverige har Hermine i alla tider varit ett relativt ovanligt namn med tydligt kontinental, tysk klangbotten, och det delar namnsdag den 12 juli med Herman och Hermina.

Betydelse

'Krigshärens kvinna' eller 'krigarinnan', feminin form av Herman, av germanskans heri ('här, armé') och man ('man').

Kulturella referenser

Den tyska skådespelerskan, regissören och teaterledaren Hermine Körner (1878–1960) räknades till sin tids främsta scenkonstnärer i det tyskspråkiga Europa och var en av få kvinnor som ledde stora stadsteatrar, bland annat i Dresden och München. Egyptologen Hermine Hartleben (1846–1919) skrev den första utförliga levnadsteckningen över Jean-François Champollion, mannen som tydde de egyptiska hieroglyferna; hennes Champollion-biografi från 1906 räknas än i dag som ett standardverk. Genom dessa bärare har den klangfulla formen fått en distinkt klassisk-bildad prägel. Hermine har namnsdag den 12 juli, samma dag som mansnamnet Herman och kvinnoformen Hermina.

Popularitet

Måttligt förekommande i Sverige, främst under 1800-talets senare hälft och 1900-talets början, ofta i familjer med tysk eller kontinental anknytning. I dag är Hermine sällsynt bland nyfödda men förekommer som ett klassiskt och särpräglat val för föräldrar som söker ett ovanligt namn med gammaldags europeisk klang.

Närbesläktade namn

• Hermione
• Hermina
• Mina