Hermine

Ursprung

Hermine är en feminin avledning av mansnamnet Herman, ytterst av germanskans heri eller hari ('här, armé') och man ('man'). Formen uppstod i det tyska språkområdet och spreds genom 1700- och 1800-talets europeiska furste- och adelssläkter, där den ofta bars av prinsessor och grevinnor. Till samma germanska namnfamilj hör mansnamnet Herman och den parallella kvinnoformen Hermina samt smekformen Mina. I Sverige har Hermine i alla tider varit ett relativt ovanligt namn med tydligt kontinental, tysk klangbotten, och det delar namnsdag den 12 juli med Herman och Hermina.

Betydelse

'Krigshärens kvinna' eller 'krigarinnan' — feminin form av Herman, av germanskans heri ('här, armé') och man ('man').

Kulturella referenser

Den tyska skådespelerskan, regissören och teaterledaren Hermine Körner (1878–1960) räknades till sin tids främsta scenkonstnärer i det tyskspråkiga Europa och var en av få kvinnor som ledde stora stadsteatrar, bland annat i Dresden och München. Egyptologen Hermine Hartleben (1846–1919) skrev den första utförliga levnadsteckningen över Jean-François Champollion, mannen som tydde de egyptiska hieroglyferna; hennes Champollion-biografi från 1906 räknas än i dag som ett standardverk. Genom dessa bärare har den klangfulla formen fått en distinkt klassisk-bildad prägel. Hermine har namnsdag den 12 juli, samma dag som mansnamnet Herman och kvinnoformen Hermina.

Popularitet

Måttligt förekommande i Sverige, främst under 1800-talets senare hälft och 1900-talets början, ofta i familjer med tysk eller kontinental anknytning. I dag är Hermine sällsynt bland nyfödda men förekommer som ett klassiskt och särpräglat val för föräldrar som söker ett ovanligt namn med gammaldags europeisk klang.

Närbesläktade namn

• Hermione
• Hermina
• Mina