Josefina

Ursprung

Josefina är en latinsk-feminin avledning av Josef, ytterst av hebreiskans Yosef, bildat till verbroten yasaf ('lägga till, öka') med betydelsen 'han lägger till' eller 'Gud skall öka'. Den feminina formen växte fram i de europeiska furstehusen under 1700- och 1800-talen, ofta efter franskt mönster (Joséphine), och nådde Sverige bland annat genom kungahuset. Vid sidan av Josefina står stavningarna Josephine och Joséphine samt den svenska kortformen Josefin.

Betydelse

'Han lägger till' eller 'Gud skall öka' — feminin form av Josef, ytterst av hebreiskans Yosef, till roten yasaf ('lägga till').

Kulturella referenser

Den mest kända bäraren i svensk historia är drottning Josefina (1807–1876), född Joséphine av Leuchtenberg och sondotter till Napoleons första hustru Joséphine. Som gemål till Oscar I blev hon Sveriges drottning 1844; den språkbegåvade och katolska Josefina förde med sig fransk hovkultur, engagerade sig för fattiga kvinnor och barn och verkade för den katolska minoritetens villkor i ett protestantiskt Sverige, vilket gjorde henne till en av 1800-talets mest folkkära regenter. Författaren Josefina Wettergrund (1830–1903), känd under pseudonymen Lea, hörde till sin tids populära svenska skribenter och skildrade med humor och mild ironi vardagslivets gestalter, bland annat i de flitigt lästa Valda berättelser.

Popularitet

Josefina har funnits i Sverige sedan 1800-talet men fick sin stora spridning först under 2000-talet, då klassiska latinpräglade flicknamn kom på modet, och det har klättrat stadigt på topplistorna. Namnsdagen firas den 19 mars tillsammans med Josef. Till samma namnfamilj hör kortformen Josefin, stavningen Josephine och den franska Joséphine.

Närbesläktade namn

• Josephine
• Joséphine
• Josie