Justina

Ursprung

Justina är en feminin form av det latinska Justus/Justinus, av justus ('rättfärdig, rättvis'), med betydelsen ungefär 'den rättfärdiga'. Namnet spreds genom flera tidiga kristna helgon och martyrer med namnet Justina och fördes vidare av medeltidens kalender. I Sverige är namnet belagt redan från 1397 och hörde till de mer brukade kvinnonamnen kring sekelskiftet 1900. Vid sidan av Justina står den franska formen Justine och den polska Justyna.

Betydelse

'Den rättfärdiga' eller 'den rättvisa' — feminin form av Justus, av latinets justus.

Kulturella referenser

Flera tidiga helgon bär namnet, däribland Justina av Padua, en jungfrumartyr som enligt legenden led martyrdöden omkring år 304 och vördas som stadens skyddshelgon; en stor basilika i Padua restes över hennes grav. Också berättelsen om Justina och trollkarlen Cyprianus av Antiokia, återgiven i Legenda aurea, hör till namnets legendtradition och gav det en distinkt klassisk-kyrklig klang. En historisk romersk bärare är kejsarinnan Justina (död 388), Valentinianus I:s andra gemål och mor till kejsar Valentinianus II, känd för sin ariska tro och sin strid med biskop Ambrosius av Milano om stadens kyrkor. Den närbesläktade polska formen Justyna bärs i dag av längdåkaren Justyna Kowalczyk (född 1983), dubbel olympisk mästare och en av Polens mest framgångsrika vintersportare genom tiderna.

Popularitet

Justina var som vanligast i Sverige mellan 1890- och 1920-talen men är i dag sällsynt bland nyfödda och förekommer främst i familjer med katolsk eller sydeuropeisk anknytning. Till skillnad från kortare latinska kvinnonamn har det inte fått någon modern renässans. Namnsdagen firas den 2 september tillsammans med den maskulina formen Justus. Till namnfamiljen hör formerna Justine, Justyna och Justa.

Närbesläktade namn

• Justine
• Justa
• Justyna