Kasper

Ursprung

Kasper härleds vanligen ur persiskans gizbar eller arameiskans gispar ('skattmästare', 'förvaltare'), ett ord som via grekiskan kom att knytas till en av de tre vise män vilka enligt medeltida tradition följde stjärnan till Betlehem. Namnen på de tre — Kaspar, Melker och Baltasar — nämns inte i själva bibeltexten utan tillkom i den senare legendbildningen. Genom kyrkans kalender och helgonvördnad nådde formen Norden, och i svensk namnskatt står Kasper vid sidan av stavningarna Casper och Caspar samt den besläktade kortformen Jesper.

Betydelse

'Skattmästare' eller 'förvaltare' — vanligen härlett ur persiskans gizbar; betydelsen är dock osäker och bygger på en gammal tolkning av de vise männens namn.

Kulturella referenser

Enligt medeltida tradition är Kasper en av de tre vise männen, eller stjärntydarna, som bär fram guld, rökelse och myrra till det nyfödda Jesusbarnet; deras minne firas på trettondedagen, och Kaspers namnsdag den 6 januari delas med Melker och Baltsar. Namnet är också knutet till kasperteatern, en form av handdocketeater där den skälmska huvudfiguren Kasper gett genren dess namn; traditionen kom till Sverige på 1700-talet och fick sitt genombrott när den tyske dockspelaren J.C. Häusermann slog sig ned i Stockholm på 1850-talet och spelade kasperteater för gatans publik. Bland nutida svenska bärare märks skådespelaren Kasper Lindström, sedermera Kasper Moss (född 1987).

Popularitet

Kasper blev populärt i Sverige från 1990-talet och har därefter hört till de förhållandevis vanliga pojknamnen, buret av tidens förkärlek för korta, klangrika namn med klassisk botten. Namnsdagen firas den 6 januari, trettondedagen. Till samma namnfamilj hör stavningarna Casper och Caspar samt den nordiska kortformen Jesper, alla ytterst av samma orientaliska rotord.

Närbesläktade namn

• Caspar
• Jesper
• Casper