Kerstin

Ursprung

Kerstin är en svensk form av Kristina, ytterst av latinets christianus ('kristen', 'Kristustillhörig'). Formen uppstod genom medeltida ljudförenkling av Kristina och blev ett självständigt och mycket folkligt dopnamn i hela Sverige, särskilt på landsbygden. Grundformen Kristina bars av drottning Kristina (1626–1689), vilket gav hela namnfamiljen en kunglig glans.

Betydelse

'Den kristna' — svensk form av Kristina, av latinets christianus.

Kulturella referenser

Den svenska författaren Kerstin Ekman (född 1933) hör till efterkrigstidens viktigaste romanförfattare, med verk som Häxringarna (1974) och kriminalromanen Händelser vid vatten (1993), som året därpå belönades med Nordiska rådets litteraturpris. Hon valdes in i Svenska Akademien 1978 som dess tredje kvinna men slutade delta i arbetet 1989 i protest mot akademiens hållning i Rushdieaffären; bland hennes senare verk märks romansviten Vargskinnet (1999–2003). Ekman inledde för övrigt sin bana på 1950-talet som deckarförfattare innan hon vände sig till den breda samhällsromanen. Författaren Kerstin Thorvall (1925–2010), som debuterade med ungdomsboken Boken till dig 1959, förnyade svensk ungdomslitteratur och väckte debatt med sina frispråkiga självbiografiska romaner. Socialinspektören Kerstin Hesselgren (1872–1962) blev 1921 den första kvinnan i riksdagens första kammare och en pionjär för svensk socialpolitik.

Popularitet

Kerstin var ett av de allra vanligaste flicknamnen i Sverige under 1940- till 1960-talen men är i dag sällsynt bland nyfödda. Namnsdagen firas den 24 juli tillsammans med grundformen Kristina; till samma namnfamilj hör även Stina och Kerstine. Den klingande svenska formen förblir en igenkännbar klassiker med stark folklig förankring.

Närbesläktade namn

• Kristina
• Karin
• Kerstine