Lea

Ursprung

Lea kommer från hebreiskans Le'ah och hör till de bibliska kvinnonamnen. Betydelsen är omdiskuterad: den förknippas vanligen med roten la'ah ('vara trött, utmattad'), men har också förklarats som besläktad med ord för 'vildko' eller med ett akkadiskt ord för 'härskarinna'. I Första Moseboken är Lea Labans äldre dotter och Jakobs första hustru, äldre syster till Rakel. Namnet var länge ovanligt i Sverige och togs in i almanackan först 2001, varefter det fick ett snabbt uppsving — från omkring 85 flickor 2003 till över 300 vid 2010-talets början.

Betydelse

Omdiskuterad betydelse — vanligen 'trött' av hebreiskans la'ah, men även tolkat som 'vildko' eller, enligt en annan härledning, 'härskarinna' av ett akkadiskt ord. Ytterst av det bibliska Le'ah.

Kulturella referenser

I Första Moseboken är Lea mor till sex av Israels tolv stamfäder, däribland Juda, och ställs i berättelsen ofta i kontrast till sin yngre och vackrare syster Rakel; namnsdagen den 26 juni delar Lea med just Rakel, vilket speglar systerparet i Bibeln. Den mest kända svenska bäraren genom historien är gravören Lea Ahlborn (1826–1897), som efterträdde sin far som kunglig mynt- och medaljgravör vid Myntverket, blev ledamot av Konstakademien och brukar räknas som Sveriges första statsanställda kvinna; hennes stampar präglade en lång rad svenska mynt och medaljer under 1800-talet. Den korta, distinkta formen har en stark biblisk klangbotten.

Popularitet

Lea var länge sällsynt i Sverige men har sedan namnet togs in i almanackan 2001 klättrat snabbt och hör i dag till de populära flicknamnen bland nyfödda. Den korta, klangrika och internationellt gångbara formen passar väl in i tidens förkärlek för knappa bibliska klassiker, och få namn har vuxit lika hastigt från sällsynthet till etablerad topplistefavorit.

Närbesläktade namn

• Leah
• Lia
• Leila