Leif

Ursprung

Leif är ett fornnordiskt mansnamn av fornnordiskans leifr ('arvinge, kvarlevande, ättling'), ursprungligen en kortform av sammansatta namn som slutar på -lev (fornsvenskans lef), till exempel Torleif och Gudleif. Det förekommer redan på vikingatida runstenar och räknas till de äldsta nordiska mansnamnen, med en i stort sett obruten användning från medeltiden in i modern tid.

Betydelse

'Arvinge' eller 'den kvarlevande' — av fornnordiskans leifr.

Kulturella referenser

Den mest berömda bäraren är vikingen Leif Eriksson (cirka 970–1020), son till Erik den röde som grundade den nordiska bosättningen på Grönland. Enligt de fornnordiska sagorna — Grönländingasagan och Erik den rödes saga — nådde Leif Nordamerika, det han kallade Vinland, omkring år 1000, närmare 500 år före Christofer Columbus; i sagatraditionen bär han tillnamnet Leif den lyckosamme. I Nordamerika högtidlighålls han alltjämt med en särskild Leif Eriksson-dag den 9 oktober. Bland moderna svenska bärare märks Leif GW Persson (född 1945), kriminolog, professor och en av landets mest lästa deckarförfattare, känd från både böcker, flera filmatiserade romaner och återkommande tv-framträdanden. Namnsdagen infaller den 30 juni. Den korta, kraftfulla formen har en stark fornnordisk klangbotten.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under 1940-, 1950- och 1960-talen, då det under långa perioder hörde till de populäraste pojknamnen i landet. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förblir ett klassiskt nordiskt mansnamn som tydligt förknippas med efterkrigsgenerationen och dess robusta, jordnära namnmode. Få namn placerar lika omedelbart sin bärare i mitten av 1900-talet.

Närbesläktade namn

• Leiv
• Leivur