Leif

Ursprung

Leif är ett fornnordiskt mansnamn av fornnordiskans leifr ('arvinge, kvarlevande, ättling'), ursprungligen en kortform av sammansatta namn som slutar på -lev (fornsvenskans lef), till exempel Torleif och Gudleif. Det förekommer redan på vikingatida runstenar och räknas till de äldsta nordiska mansnamnen, med en i stort sett obruten användning från medeltiden in i modern tid.

Betydelse

'Arvinge' eller 'den kvarlevande', av fornnordiskans leifr.

Kulturella referenser

Den mest berömda bäraren är vikingen Leif Eriksson (cirka 970–1020), son till Erik den röde som grundade den nordiska bosättningen på Grönland. Enligt de fornnordiska sagorna (Grönländingasagan och Erik den rödes saga) nådde Leif Nordamerika, det han kallade Vinland, omkring år 1000, närmare 500 år före Christofer Columbus; i sagatraditionen bär han tillnamnet Leif den lyckosamme. I Nordamerika högtidlighålls han alltjämt med en särskild Leif Eriksson-dag den 9 oktober. Bland moderna svenska bärare märks Leif GW Persson (född 1945), kriminolog, professor och en av landets mest lästa deckarförfattare, känd från både böcker, flera filmatiserade romaner och återkommande tv-framträdanden. Namnsdagen infaller den 30 juni. Den korta, kraftfulla formen har en stark fornnordisk klangbotten.

Popularitet

Mycket vanligt i Sverige under 1940-, 1950- och 1960-talen, då det under långa perioder hörde till de populäraste pojknamnen i landet. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förblir ett klassiskt nordiskt mansnamn som tydligt förknippas med efterkrigsgenerationen och dess robusta, jordnära namnmode. Få namn placerar lika omedelbart sin bärare i mitten av 1900-talet.

Närbesläktade namn

• Leiv
• Leivur