Margit

Ursprung

Margit är en nordisk kortform av Margareta, ytterst av grekiskans margarítēs ('pärla'), som i sin tur lär gå tillbaka på ett österländskt lånord. Margareta nådde Norden genom helgonkulten kring den heliga Margareta av Antiochia, och ur den långa grundformen lösgjorde sig i medeltidens folkliga namnskatt en rad kortformer, däribland Margit, Marit, Greta och Margot. Margit har därmed gamla anor i svenskt namnbruk och hör till samma stora namnfamilj som dessa systerformer.

Betydelse

'Pärla' — kortform av Margareta, ytterst av grekiskans margarítēs.

Kulturella referenser

Bland kända svenska bärare märks operettsångerskan Margit Rosengren (1901–1952), som var engagerad vid Oscarsteatern i Stockholm 1920–1926 och 1932–1938 och räknades till mellankrigstidens ledande operettprimadonnor. Skådespelerskan Margit Carlqvist (född 1932 i Stockholm) var engagerad vid Dramaten 1952–1964 och blev en firad filmstjärna under 1950-talet; hon filmdebuterade i Ingmar Bergmans Till glädje (1950) och syntes senare i hans Sommarnattens leende (1955). Namnsdagen infaller den 15 juni, som Margit delar med systerformen Margot. Den korta, distinkta nordiska formen har gjort namnet till en typisk 1900-talsklassiker med tydligt folklig prägel.

Popularitet

Margit var mycket vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft, då det tidvis hörde till de populära flicknamnen, men har sedan dess gått kraftigt tillbaka. I dag är det sällsynt bland nyfödda men förblir ett klassiskt mellangenerationsnamn som de flesta förknippar med kvinnor födda under decennierna kring mitten av seklet. Liksom systerformerna Marit och Greta lever det främst vidare som ett minne av en äldre, folklig svensk namntradition.

Närbesläktade namn

• Margareta
• Marit
• Greta
• Margot