Märta

Ursprung

Marta kommer av det arameiska Marta (Mārtā), femininum till mar ('herre'), med betydelsen 'fru, härskarinna'. Namnet bärs i Nya testamentet av Marta från Betania, syster till Lasarus och Maria, och spreds genom kristen tradition över Europa. I Norden utvecklades tidigt den inhemska stavnings- och uttalsformen Märta, som länge varit den vanliga svenska formen vid sidan av Marta och den engelska Martha. I svenska almanackan har Marta namnsdag den 27 juli.

Betydelse

'Fru' eller 'härskarinna' — av arameiskans mar ('herre') i femininum.

Kulturella referenser

Marta från Betania framställs i Lukasevangeliet som den arbetsamma värdinnan som tar emot Jesus i sitt hem medan systern Maria lyssnar vid hans fötter — en gestalt som i kyrklig tradition kommit att symbolisera det verksamma, tjänande livet och som där vördas som skyddshelgon för bland andra värdshusvärdar, kockar och husmödrar. Bland svenska bärare av formen Märta märks textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström (1873–1941), vars vävda mattor och gobelänger med stiliserade växtmotiv räknas till svenskt konsthantverks förnämsta och i dag betingar mycket höga priser på de internationella auktionshusen. Skådespelerskan Märta Torén (1925–1957) gjorde en kort men uppmärksammad Hollywoodkarriär och pryddes 1949 av omslaget till tidskriften Life.

Popularitet

Marta och den svenska sidoformen Märta var mycket vanliga i Sverige under 1800-talet och 1900-talets första hälft och bars av många kvinnor i de generationerna. Bland nyfödda är namnet i dag mindre vanligt, men den korta, nordiskt klingande formen har under 2000-talet fått ett visst förnyat intresse som ett klassiskt och tidlöst val med biblisk bakgrund.

Närbesläktade namn

• Marta
• Martha
• Marit