Selma

Ursprung

Selmas ursprung är omdiskuterat. Den vanligaste förklaringen knyter namnet till James Macphersons Ossian-diktning (1761–1763), där Selma är namnet på kung Fingals borg; därifrån spreds det som romantiskt kvinnonamn över Europa. Namnet kan också tolkas som en kortform av det germanska Anselma, feminin form av Anselm ('gud' och 'hjälm'). I Sverige gjordes Selma känt genom Frans Michael Franzéns romantiska dikter från 1790-talet och fick sin namnsdag den 27 juni, samma dag som Fingal — också det ett namn ur Ossian.

Betydelse

Omdiskuterat: antingen knutet till borgen Selma i Ossian-dikterna eller en kortform av germanska Anselma ('gudshjälm'); betydelsen är inte säkert fastställd.

Kulturella referenser

Den helt dominerande bäraren är författaren Selma Lagerlöf (1858–1940), som 1909 blev den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset i litteratur och 1914 den första kvinnliga ledamoten av Svenska Akademien. Bland hennes verk märks Gösta Berlings saga, Jerusalem och läseboken Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, länge en av landets mest spridda böcker. Hennes barndomshem Mårbacka i Värmland är i dag museum, och hennes porträtt prydde den svenska tjugokronorssedeln i en äldre serie. Att namnet delar dag med Fingal speglar dess gemensamma litterära ursprung i Ossian-romantiken.

Popularitet

Selma var vanligt i Sverige kring sekelskiftet 1900 men föll sedan ur modet under flera decennier. Sedan 2000-talet har det upplevt en stark renässans och hör i dag till de populäraste flicknamnen, ofta nära topp-trettio. Den korta, klangrika formen passar väl in i den moderna återupptäckten av sekelskiftets namn.

Närbesläktade namn

• Selma
• Selima
• Anselma