Tage

Ursprung

Tage är ett gammalt nordiskt namn, ursprungligen ett binamn som ytterst går tillbaka på det fornnordiska Taki. Detta hör samman med verbet taka ('taga, ta') och har tolkats som 'den som tar på sig', det vill säga en borgensman eller den som står som garant. Namnet har alltså inget med guden Tor att göra, som folketymologin ibland velat. I Skåne är det belagt redan under senare delen av 1400-talet, men i landet i övrigt fick det spridning först kring förra sekelskiftet. Den korta, enstaviga formen har en utpräglat nordisk klangbotten. Namnsdag firas den 3 augusti.

Betydelse

'Den som står som garant' eller 'borgensman' — av det nordiska binamnet Taki, till verbet taka ('ta'). Sambandet med gudanamnet Tor är en senare folketymologi.

Kulturella referenser

Den ojämförligt mest kände bäraren är Tage Erlander (1901–1985), socialdemokratisk statsminister 1946–1969 — med tjugotre obrutna år den längsta sammanhängande regeringstiden för en svensk statsminister i demokratisk tid. Han räknas till den moderna välfärdsstatens, folkhemmets, centrala byggmästare. En annan folkkär bärare är Tage Danielsson (1928–1985), författare, poet, regissör och skådespelare, som tillsammans med Hans Alfredson under signaturen Hasseåtage dominerade svensk underhållning under 1960- och 1970-talen med revyer, böcker och filmer som Äppelkriget och Picassos äventyr. Hans monolog om sannolikheten efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg hör till svensk humors klassiker. Den korta nordiska formen förknippas därför starkt med svensk 1900-talspolitik och kultur.

Popularitet

Tage var vanligt i Sverige under 1900-talets förra hälft och mitt och bärs i dag av en äldre generation. Bland nyfödda är det numera sällsynt, men den korta, kärva formen har på senare år setts som ett av de gammaldags mansnamn som kan vara på väg tillbaka. Namnet behåller en stadig, folklig prägel med tydlig förankring i förra seklets svenska historia.

Närbesläktade namn

• Tage
• Tagne