Mattiasdagen

Mattiasdagen den 24 februari

Den 24 februari är det Mattiasdagen, uppkallad efter aposteln Mattias. I den folkliga kalendern kallades dagen ofta Matsmässa eller matsmäss, och enligt Nationalencyklopedin var matsmässa förr "en viktig märkesdag". Som de flesta gamla märkesdagar har den sitt fasta datum kvar och uppmärksammas i dag främst som Mattias namnsdag.

Dagen hör hemma sent i februari, en tid då vintern släpper sitt grepp i de södra delarna av landet medan den ännu håller i sig längre norrut. Just det skiftet gav Mattiasdagen dess folkliga roll: den blev en hållpunkt där man läste av väderleken och spanade efter de första tecknen på att våren var på väg.

Aposteln som valdes med lott

Mattias var den lärjunge som enligt Apostlagärningarna valdes in bland de tolv för att ersätta Judas Iskariot. Valet avgjordes genom lottdragning, och berättelsen finns i Apg 1. Namnet går tillbaka på det hebreiska Mattáj eller Mattanjā, som enligt Institutet för språk och folkminnen betyder "(Jahves) gåva". Genom former som Mattis och Mats kom namnet in i svenskan och kunde i folkmun smälta samman med evangelisten Matteus.

Apostladagarna firades under medeltiden med särskilda mässor i kyrkorna och var halva helgdagar. Vid 1772 togs den typen av lediga dagar bort ur almanackan, men datumet satt redan så fast i årsrytmen att Mattiasdagen levde vidare som märkesdag långt efter att den slutat vara röd dag.

Årets första vårdag

På många håll i landet räknades Mattiasdagen som årets första vårdag. Enligt Nationalencyklopedin var matsmässan vid sidan av Petter Katt den 22 februari den dag som oftast nämndes som "första vårdag". Att två dagar tätt inpå varandra bar samma anspråk säger en del om hur efterlängtad vändpunkten var.

Särskilt i de södra landskapen kändes slutet av februari som en vändning. Dagarna hade blivit märkbart längre, solen stod högre, och även om kylan kunde bita till var det nu man började vänta på att snön skulle ge med sig. Mattiasdagen blev så ett tidigt vårmärke i en kalender där varje sådan hållpunkt hade sin egen folktro.

Mattias kastar den heta stenen i sjön

Det mest kända talesättet om dagen handlar om isen. Särskilt i östra Götaland sades det att "Mattias kastar den heta stenen i sjön", ett bildligt uttryck för att isen börjar smälta. Tanken bygger på en konkret iakttagelse: tö börjar ofta kring stenar som sticker upp ur vattnet, så att det är där den första öppna råken visar sig.

Ett annat talesätt knöt an till istapparna. "Mattias med sitt långa skägg, lockar barnen utom vägg", löd en ramsa från Mälardalen, där skägget syftade på de istappar som hängde från taken. När dropp och tö gjorde att barnen kunde leka ute igen togs det som ett tecken på mildare väder. Båda talesätten gjorde märkesdagen till en lättfattlig bild av vinterns reträtt.

Väderlek och tecken på vår

Som väderdag bar Mattiasdagen på spådomar om den kommande våren. Blitt och milt väder på matsmässan ansågs förebåda en tidig och därmed gynnsam vår. Norr om de stora sjöarna fanns enligt Nationalencyklopedin uppgiften att gässen denna dag skulle börja värpa, ett konkret vårtecken hämtat från gårdens egen ladugård och hönsgård.

Fuktigheten lästes också av. Ett ordstäv löd att om hönan kunde dricka ur takdroppet på matsmässodagen, så kunde oxen dricka ur bäcken på Vårfrudagen den 25 mars. Talesättet kopplade ihop den första tövinden i februari med att vårens vatten skulle vara igång en dryg månad senare och visar hur märkesdagarna fungerade som länkar i en sammanhängande väderkalender.

Matsmässa vår och höst

Namnet Matsmässa fanns på två håll i kalendern, och det kunde lätt bli förvirrande. Den 24 februari hörde till aposteln Mattias, medan evangelisten Matteus hade sin dag den 21 september. För att hålla isär de båda kallades höstens dag enligt Institutet för språk och folkminnen "Matsmässa om hösten", just för att skiljas från Mattiasdagen den 24 februari.

Att namnen Mattias, Mattis, Mats och Matteus låg så nära varandra bidrog till sammanblandningen. I praktiken blev februaridagen vårens matsmässa och septemberdagen höstens, två fasta punkter som ramade in den ljusa delen av året. I dag lever den 24 februari kvar i almanackan som Mattias namnsdag.

När infaller dagen

Fast datum: Mattiasdagen infaller varje år den 24 februari. Det är ingen helgdag i dag utan en gammal märkesdag och namnsdag; som apostladag var den halv helgdag i Sverige fram till 1772.

Relaterade dagar

• Kyndelsmässodagen
• Tiburtiusdagen
• Våffeldagen