Tjugondag Knut

När Tjugondag Knut infaller och vad dagen markerar

Tjugondag Knut infaller den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, och markerar i Sverige den dag då julen formellt tar slut. Talesättet "Tjugondag Knut dansas julen ut" sammanfattar innebörden: nu städas julen ut, granen plundras och pyntet plockas ner. Traditionen att räkna tjugondagen som julens sista dag går tillbaka till åtminstone 1600-talet, då julhelgens längd reglerades av kyrkoåret och firandet hade en bestämd början och ett bestämt slut.

Dagen är ingen helgdag eller röd dag, utan en levande sedvänja som framför allt märks i hemmen, i förskolor och skolor och vid offentliga julgransplundringar. För många hushåll är det den självklara signalen att avsluta julen: ljusstakarna plockas undan, granen bärs ut och vardagen tar vid efter helgledigheten.

Varför dagen bär namnet Knut

Tjugondag Knut är uppkallad efter helgonet Knut, vars minnesdag i den kyrkliga kalendern länge låg tidigare i januari. När julfirandet mot slutet av 1600-talet förlängdes med en vecka flyttades Knuts dag fram till den 13 januari, så att den hamnade åtta dagar efter trettondagen enligt den så kallade oktaven, det vill säga åttadagarsfirandet efter en stor kyrklig högtid. Därigenom kom helgonets dag att infalla just på den dag som redan räknades som julens tjugonde.

Namnet Knut har också knutits till det fornsvenska ordet "knuter", knut, men det är minnesdagens placering i kalendern som förklarar varför just den 13 januari blev tjugondagen. Sedan dess har datum och namn följts åt, och Knut har blivit närmast synonymt med julens avslutning.

Julgransplundring – när granen plundras

Det mest kända inslaget på Tjugondag Knut är julgransplundringen. Seden att samlas kring granen, sjunga, dansa ringlekar och därefter plundra den på godis, karameller och ätbart pynt växte fram ur borgerliga miljöer under 1800-talet. Under 1900-talet blev plundringen allt mer en fest för barn, med godispåsar och lekar kring granen, och den hade sin storhetstid under efterkrigstiden.

Själva plundringen innebär att man tömmer granen på det som hängts upp, ofta karameller, pepparkakor och hemgjort pynt, varefter granen bärs ut. På så vis blir handlingen en konkret ritual för att avsluta julen: när granen är tom och utburen är helgen över. Många förskolor, skolor och föreningar ordnar fortfarande julgransplundringar med sång och dans runt granen, där barnen får plundra granen som final. Ringlekarna och sångerna kring granen är en fast del av plundringen och hör till barnens tidigaste möten med folkliga julseder.

Knutgubbar och äldre knutseder

Vid sidan av den borgerliga plundringen finns äldre, mer folkliga knutseder. På landsbygden gick så kallade knutgubbar runt mellan gårdarna, utklädda och maskerade, och samlade in mat och godsaker som pepparkakor. Poängen var att hålla sig anonym: man förställde rösten och uppträdandet så att värdfolket inte skulle känna igen besökaren under samtalet.

Sederna hörde hemma i en tid då midvintern var en kritisk period, då man stämde av hur förråden för folk och boskap skulle räcka resten av vintern. Att fira ut julen markerade också att vardagens arbete åter tog vid efter helgens uppehåll. Knutgubbarna och de utklädda upptågen har på sina håll levt kvar längst i mindre orter och bruksmiljöer, där de gamla sedvänjorna bevarats in i modern tid.

Tjugondag Knut i dag

Tjugondag Knut firas fortfarande som julens definitiva slutpunkt, även om formerna anpassats efter ett modernt arbetsliv. Eftersom den 13 januari ofta infaller mitt i arbetsveckan läggs många julgransplundringar numera till helgen närmast efter, så att fler kan delta. Museer, hembygdsföreningar, kyrkor och förskolor ordnar plundringar med dans kring granen, fika och lekar, och Nordiska museet är ett av de ställen som återkommande bjuder in till att dansa ut julen.

För enskilda hushåll är dagen framför allt praktisk: nu plockas julpynt och belysning ner och granen bärs ut. Att tjugondagen lever vidare beror sannolikt på att den fyller en tydlig funktion. Den ger julen ett bestämt slut och låter både barn och vuxna ta farväl av helgen på ett konkret och festligt sätt.

När infaller dagen

Fast datum: Tjugondag Knut infaller varje år den 13 januari, tjugo dagar efter julafton, oavsett veckodag. Det är ingen helgdag eller röd dag utan en folklig tradition. Eftersom datumet ofta hamnar mitt i arbetsveckan ordnas många julgransplundringar i stället helgen närmast efter.

Relaterade dagar

• Våffeldagen
• Kanelbullens dag