Midsommardagen

Ursprung och namn

Midsommardagen är liturgiskt Johannes döparens dag, som firas till minne av Johannes döparens födelse den 24 juni — sex månader före Jesu födelse, enligt Lukasevangeliets uppgifter. Johannes är ett av få helgon vars födelsedag firas snarare än dödsdagen, och dagen sattes till den 24 juni i västkyrkan från 300-talet. I Norden sammanfaller högtiden med sommarsolståndets festtraditioner, och under medeltiden växte Johannes döparens dag och midsommarens hedniska firande samman till en gemensam fest.

Historia

Fram till 1952 firades midsommardagen alltid den 24 juni. Genom helgdagsreformen 1953 — beslutad i riksdagen 1952 — flyttades dagen till lördagen mellan 20 och 26 juni för att passa arbetsveckan. Idag är midsommardagen allmän helgdag enligt Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Svenska kyrkan flyttade år 2003 firandet av Johannes döparens dag till söndagen efter midsommardagen, vilket gör att kyrkohögtiden och själva helgdagen idag ligger på två olika datum.

Traditioner och firande

Midsommardagen är vanligen den lugna efterdagen till midsommaraftonens stora fest. Många sover ut, vandrar i sommarljuset, badar för säsongens första dopp eller äter rester från aftonens midsommarbord. Svenska kyrkan firar gudstjänst med tema sommar, ljus och Johannes döparens vittnesbörd, även om kyrkohögtiden alltså numera ligger en vecka senare. Jordbruksmuseer, hembygdsgårdar och friluftsmuseer som Skansen håller öppet och visar säsongens utflyktsmål. Många använder dagen för bilfärd hem från sommarstugan.

När infaller dagen

Midsommardagen infaller alltid på lördagen mellan 20 och 26 juni — lördagen efter midsommarafton. Dagen är allmän helgdag enligt lag (1989:253). Före 1953 firades midsommardagen den 24 juni oavsett veckodag, men flyttades då för att passa veckoschemat.

Relaterade dagar

• Midsommarafton
• Kristi himmelsfärdsdag
• Sveriges nationaldag
• Valborgsmässoafton