Fastan 2027: datum, 40 dagar och varför den varar 46

Fastan 2027 börjar på askonsdagen den 10 februari och håller på fram till påskafton den 27 mars. Det är den kristna kyrkans förberedelsetid före påsk, räknad som 40 dagar men utspridd över 46 i kalendern. Här är datumen fram till 2032, regeln bakom den egendomliga dubbelräkningen, varför dagen heter askonsdagen och vad fastan betyder i svenska kyrkor i dag.

Vad är fastan?

Fastan är den sju veckor långa period då kristna förbereder sig inför påsk genom att avstå från något. Svenska kyrkan beskriver den som en tid för eftertanke, då tankarna följer Jesus väg mot lidande, död och uppståndelse. Att fasta betyder att avstå, oftast från mat. Under medeltiden var reglerna stränga och gällde kött, ägg och mejeriprodukter, men efter reformationen tog Svenska kyrkan bort tvånget. I dag väljer var och en själv vad fastan ska innehålla.

Varför just 40 dagar? Enligt Institutet för språk och folkminnen var perioden från början kortare, men «på 300-talet utökades det, för att påminna om de 40 dagar som Jesus fastade i öknen». Katolska kyrkan knyter talet till samma berättelse och skriver att «efter sitt dop fastade Jesus i 40 dagar». De troende kallas att följa med honom under lika lång tid.

När börjar och slutar fastan?

Fastan börjar alltid på en onsdag. «Fastan inleds alltid på en onsdag», skriver Svenska kyrkan, och den dagen heter askonsdagen. Slutet infaller på påskafton, lördagen före påskdagen. Eftersom påsken är en rörlig högtid vandrar hela fastan med den: påskdagen infaller söndagen efter den första kyrkliga fullmånen efter vårdagjämningen, och hela den räkningen reder vi ut i genomgången av påsken.

Askonsdagen ligger 46 dagar före påskdagen, påskafton dagen innan. Tabellen visar fastans ytterpunkter fram till 2032.

2027 års fasta är tidig och börjar redan den 10 februari. 2030 är den sen, med start först den 6 mars. Mellan de båda ytterlägena skiljer nästan en månad, allt efter var vårens fullmåne hamnar.

Därför är fastan 40 dagar men varar i 46

Räknar man dagarna från askonsdagen till påskafton i en kalender får man 46, inte 40. Förklaringen är söndagarna. «Fastan är 40 dagar lång, men bryts varje söndag, då vi inte behöver avstå det vi avstår när vi fastar», skriver Svenska kyrkan. Söndagen firar uppståndelsen och har aldrig räknats som en fastedag.

Institutet för språk och folkminnen uttrycker samma sak från andra hållet: perioden mellan askonsdagen och påskafton är «i själva verket 46 dagar», eftersom man inte fastade på söndagar. I de 46 dagarna ryms sex söndagar. Drar man bort dem blir kvoten 40 verkliga fastedagar, och det är det talet som gett fastan dess andra namn, fyrtiodagarsfastan.

Askonsdagen och askan

Namnet på fastans första dag kommer från en gammal botgöring. «Askonsdagens namn kommer från den medeltida seden att strö aska över sitt huvud för att visa att man ödmjukt ångrade sina synder», förklarar Institutet för språk och folkminnen. Askan påminde om att människan kommer ur jord och ska bli jord igen.

Seden lever kvar i gudstjänsten. «De som besökte en gudstjänst den här dagen fick ett korstecken av aska i pannan ritat av prästen», skriver samma källa, och Katolska kyrkan beskriver att «den dagen får de som kommer till kyrkan ett kors av aska i pannan». Många församlingar firar en askonsdagsmässa med nattvard, och den liturgiska färgen skiftar till lila, botens och eftertankens färg som följer med genom hela fastan.

Fastlagen och fettisdagen före fastan

Innan allvaret tog vid kom en kort period av festande. «Fastlagssöndagen inleder fastlagen, alltså de tre dagarna innan fyrtiodagarsfastan startar på askonsdagen», skriver Institutet för språk och folkminnen. De tre dagarna är fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen. Ordet självt är inlånat: «Ordet fastlag har vi fått från lågtyska vastel-avent, ordagrant 'faste-afton'», och från början omfattade det bara kvällen före fastan innan det växte till flera dagar.

Fettisdagen var sista chansen att äta rikligt innan fastan. Där hör semlan hemma, och hela den traditionen, från enkel fastebulle till gräddbakelse, tar genomgången av fettisdagen hand om.

Fastan i dag

Det obligatoriska matförbudet är borta i Svenska kyrkan, men tanken att avstå finns kvar. Många väljer bort något konkret under veckorna, som godis, alkohol, kött eller skärmtid, och en del skänker pengarna de sparar vidare genom kyrkans fasteinsamling. Katolska kyrkan håller fast vid en strängare regel på två dagar, askonsdagen och långfredagen, då «man bara [äter] ett lagat mål mat om man är över 18 år och frisk».

Fastan hör till kyrkoåret snarare än till lagboken, och det märks i kalendern. Askonsdagen, fastlagssöndagen och fettisdagen är vardagar, inte röda dagar. De lediga dagarna dyker upp först vid fastans slut, i påskhelgen: långfredagen, påskdagen och annandag påsk. Vill du se vilka dagar lagen faktiskt gör röda hittar du uppdelningen i genomgången av röda dagar, och fastans plats i helhetsåret i översikten över kyrkoåret. Vår kalender räknar fram askonsdagen och påskhelgen åt dig varje år.

Vanliga frågor

När börjar fastan 2027? Fastan 2027 börjar på askonsdagen den 10 februari och slutar på påskafton den 27 mars.

Hur länge varar fastan? Fastan räknas som 40 dagar men sträcker sig över 46 kalenderdagar, från askonsdagen till påskafton. Skillnaden är de sex söndagarna, som inte räknas som fastedagar.

Varför heter det askonsdagen? Namnet kommer från den medeltida seden att strö aska över huvudet som tecken på ånger. I gudstjänsten ritar prästen ett kors av aska i pannan.

Måste man avstå från mat under fastan? I Svenska kyrkan är det frivilligt, och var och en väljer själv vad fastan ska innehålla. Katolska kyrkan har kvar en regel om ett mål mat på askonsdagen och långfredagen för friska vuxna.

Är askonsdagen en röd dag? Nej. Askonsdagen är en vanlig vardag. De röda dagarna i påsk kommer först vid fastans slut, med långfredagen, påskdagen och annandag påsk.

Sammanfattning

• Fastan 2027 börjar på askonsdagen den 10 februari och slutar på påskafton den 27 mars.
• Perioden heter fyrtiodagarsfastan därför att den räknas som 40 fastedagar, trots att den spänner över 46 dagar i kalendern.
• De sex söndagarna mellan askonsdagen och påskafton räknas inte som fastedagar, och det är därför de två talen skiljer sig åt.
• Askonsdagen har sitt namn av askkorset i pannan, ett medeltida botstecken som lever kvar i gudstjänsten.
• Fastlagen med fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen är festdagarna strax före, medan fastans egna dagar är vardagar i kalendern.
• Fastans röda dagar infaller först i påskhelgen: långfredagen, påskdagen och annandag påsk.