Fettisdagen 2027: datum, semla och varför vi firar

Fettisdagen är tisdagen före askonsdagen, dagen då den kristna fastan börjar, och infaller därför 47 dagar före påsk. Datumet vandrar med påsken: 2027 är fettisdagen den 9 februari, 2028 den 29 februari. Dagen är varken röd dag eller flaggdag, utan känns för de flesta igen på en enda sak, semlan. Här är datumen fram till 2032, regeln bakom dem, semlans väg från enkel fastebulle till gräddbakelse, och historien om kungen som sägs ha ätit ihjäl sig på hetvägg.

Vad är fettisdagen?

Fettisdagen är den sista av fastlagens tre dagar. Fastlagen är enligt Institutet för språk och folkminnen de tre dagarna före den kristna fyrtiodagarsfastan, som börjar på askonsdagen. De tre dagarna är fastlagssöndagen, blåmåndagen och fettisdagen, och tillsammans utgjorde de en kort period av festande innan den stränga fastan tog vid.

Dagen hade en praktisk funktion i den katolska tiden. Fettisdagen var sista tillfället att äta rikligt innan fyrtio dagars fasta, och man ville göra av med den feta mat som ändå inte fick ätas under fastan. Svenska kyrkan beskriver fastlagen som tre festdagar då man fick njuta av allt som man skulle sakna under fastan, och fettisdagen som sista chansen att äta gott. Efter reformationen försvann de obligatoriska fastereglerna, men matsederna levde kvar som folkliga bruk.

När är fettisdagen?

Fettisdagen infaller tisdagen 47 dagar före påskdagen. Eftersom påsken bestäms av vårens första kyrkliga fullmåne glider fettisdagen mellan åren, och enligt Wikipedias artikel om fettisdagen kan den infalla som tidigast den 3 februari och senast den 9 mars. Vill du se hur hela påskveckan räknas fram hittar du regeln i genomgången av påsken.

Ett år sticker ut i tabellen. År 2028 hamnar fettisdagen den 29 februari, alltså på skottdagen, vilket bara händer när ett skottår och en tidig påsk sammanfaller på just det sättet. Nästa gång datumet är det samma är först längre fram i seklet.

Fastlagen och namnet

Namnet fettisdag är bildat av orden fet och tisdag, där fet syftar på den feta mat som brukade ätas. Formen är enligt Wikipedia belagd i svenskan sedan 1594. Dagen kallas också semmeldagen eller semlans dag, och den äldre benämningen vita tisdagen har med tiden kommit att glida över till att ibland avse tisdagen närmast före påsk.

Fastandet före påsk gav dagen dess innehåll. Isof beskriver hur fettisdagen i katolsk tid var det sista tillfället att äta ordentligt, och traditionen bjöd på sju mål mat för att bygga upp förråd inför den magra tiden. När de tre festdagarna var över tog fyrtiodagarsfastan vid på askonsdagen, och köttet, ägget och fettet lades åt sidan fram till påsk. Det är den bakgrunden som förklarar varför just den feta maten, och senare den söta bullen, blev dagens kännetecken.

Semlan: från fastebulle till gräddbakelse

Dagens semla är inte den bulle man åt förr. Ordet semla kommer via tyskan från latinets simila, som betyder fint vetemjöl, och den ursprungliga fastlagsbullen saknade både grädde och mandelmassa. Isof beskriver hur bullen serverades i djup tallrik med varm mjölk, ibland kryddad med kanel eller kummin, i en form som kallades hetvägg.

Den moderna semlan är en ung uppfinning. Bullen fylld med mandelmassa, vispad grädde och florsocker har enligt Isof ätits på fettisdagen först sedan mitten av 1900-talet. Innan dess handlade dagen mer om den enkla vetebullen i mjölk än om en bakelse, och det som i dag ses som den självklara semlan har alltså bara ett par generationer bakom sig. Den snabba spridningen märks i hur ivrigt nya varianter dyker upp, från prinsesstårtssemla till wrapsemla, som Isof noterar utan att våga sia om vilka som blir bestående.

Kungen som sägs ha ätit ihjäl sig

Den mest spridda historien om fettisdagen handlar om Adolf Fredrik. Kungen dog på just fettisdagen, den 12 februari 1771, efter en rejäl måltid, och eftergiften har gett honom öknamnet semmelkungen. Enligt Livrustkammaren bestod hans sista måltid av surkål, kött med rovor, hummer, kaviar, böckling och champagne, och till efterrätt hetvägg, tidens ord för semlor.

Att semlorna skulle ha dödat kungen är däremot en efterhandskonstruktion. Livrustkammaren skriver att dödsorsaken enligt läkarna var en stroke, och att kungens hälsa hade brutits ner över lång tid av matvanor och krämpor snarare än av en enda måltid. Bilden av bakelsen som kungamördare spreds i stället av samtida diktare, och har levt vidare eftersom den är en bra historia. Det gör den till en påminnelse om hur seglivad en rolig myt kan vara jämfört med ett obduktionsprotokoll.

Röd dag eller flaggdag?

Fettisdagen är en vanlig arbetsdag. Dagen finns inte med bland de allmänna helgdagarna i lagen om allmänna helgdagar, som räknar upp söndagar samt namngivna dagar som nyårsdagen, första maj och alla helgons dag. Askonsdagen och fastlagssöndagen saknas på samma sätt. Skillnaden mellan vad som är röd dag i lag och vad som bara är sed reder vi ut i genomgången av röda dagar.

Inte heller flaggan ska upp. Förordningen om allmänna flaggdagar listar ingen dag i februari alls, och de närmaste allmänna flaggdagarna kring fettisdagen är kungens namnsdag den 28 januari och kronprinsessans namnsdag den 12 mars. Fettisdagen firas alltså helt utan stöd i vare sig helgdagslagen eller flaggregeln, buren enbart av bageriernas skyltfönster och en stark matsed.

Vanliga frågor

När är fettisdagen 2027? Fettisdagen 2027 infaller tisdagen den 9 februari. Fastlagssöndagen är då den 7 februari och askonsdagen den 10 februari.

Varför flyttar fettisdagen mellan åren? Datumet är låst till påsken och infaller alltid tisdagen 47 dagar före påskdagen. Eftersom påsken styrs av vårens första kyrkliga fullmåne vandrar båda dagarna, och fettisdagen kan hamna någonstans mellan den 3 februari och den 9 mars.

Vad är skillnaden mellan fettisdagen och fastlagssöndagen? Fastlagssöndagen är den första av fastlagens tre dagar och fettisdagen den sista. Söndagen inleder festperioden och tisdagen avslutar den, dagen innan fastan börjar på askonsdagen.

Är fettisdagen en röd dag? Nej. Fettisdagen står inte i lagen om allmänna helgdagar och är en vanlig arbetsdag, till skillnad från exempelvis långfredagen och annandag påsk längre fram i påskcykeln.

Varför äter vi semlor just på fettisdagen? Seden går tillbaka på fastan. Fettisdagen var sista dagen att äta fett och sött innan den fyrtio dagar långa fastan, och den feta vetebullen i mjölk blev dagens rätt. Den grädde- och mandelmassefyllda semlan är en betydligt yngre variant.

Sammanfattning

• Fettisdagen är fastlagens sista dag och infaller tisdagen 47 dagar före påsk, mellan den 3 februari och den 9 mars.
• År 2027 firas den 9 februari, och 2028 hamnar den på skottdagen den 29 februari.
• Namnet kommer av fet och tisdag och syftar på den feta mat man åt innan fastan.
• Den moderna semlan med grädde och mandelmassa är ung och har ätits på dagen först sedan mitten av 1900-talet.
• Fettisdagen är varken röd dag eller flaggdag, utan en vanlig arbetsdag buren av matseden.

Vill du se hur fettisdagen, påsken och årets övriga hålldagar faller kan du planera hela året med Svensk Kalender.