Gustav Adolfsdagen: bakelsen, flaggan och 6 november

Gustav Adolfsdagen infaller den 6 november och firar minnet av Gustav II Adolf, kungen som stupade i slaget vid Lützen 1632. Dagen är allmän flaggdag i Sverige. Den är ändå ingen röd dag, för den 6 november är en vanlig arbetsdag utan lagstadgad ledighet, och firandet märks tydligast i Göteborg, staden kungen grundade, där konditorierna säljer Gustav Adolfsbakelser med hans siluett i marsipan.

Vad är Gustav Adolfsdagen?

Gustav Adolfsdagen är en minnesdag för Gustav II Adolf, Sveriges kung 1611–1632. Enligt Institutet för språk och folkminnen har dagen uppmärksammats sedan början av 1800-talet, och firandet tog fart i samband med 200-årsjubileet av kungens dödsdag 1832.

Två städer har särskild anledning att märka dagen. Gustav II Adolf räknas som grundare av Göteborg, som fick sina stadsprivilegier den 4 juni 1621, och han gav Uppsala universitet omfattande donationer som lade grunden för dess ekonomi. I Uppsala hyllas kungen vid obelisken där kören Allmänna Sången sjunger, och i Göteborg läggs kransar vid statyn på Gustav Adolfs torg. Under 1900-talets mitt kunde firandet i Göteborg omfatta tåg med skolor och militärmusik fram till statyn, medan dagen på senare år blivit lugnare och mer förknippad med bakelsen än med parader.

Namnet Gustav Adolf står i den svenska almanackan den 6 november sedan 1727, valt till minne av kungens dödsdag. Gustav II Adolf var för övrigt en av de första i Sverige som bar två förnamn, något som senare blev vanligt.

Varför firas dagen den 6 november?

Datumet pekar rakt på ett slagfält. Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen i Sachsen, ett av det trettioåriga krigets största fältslag. Enligt Wikipedia inträffade slaget den 6 november 1632 enligt den julianska kalendern, gamla stilen, som Sverige då räknade efter. Med den gregorianska kalender vi använder i dag motsvarar det den 16 november.

Kungen red vilse i krutröken och blev nedskjuten mitt i drabbningen. Trots att han föll vann den svenska sidan slaget, och händelsen blev snabbt en nationell symbol. Att minnesdagen ligger kvar på det gamla datumet, den 6 november, är en kalenderfråga: dagen firas på dödsdagen så som den skrevs 1632, inte på det omräknade novemberdatumet.

Den som vill förstå skillnaden mellan gamla och nya stilen hittar bakgrunden i texten om kalenderns historia, där övergången till den gregorianska kalendern förklaras.

Gustav Adolfsbakelsen

Få svenska märkesdagar har en egen bakelse på samma sätt som denna. Traditionen började förmodligen redan 1854, i samband med att statyn av Gustav II Adolf invigdes i Göteborg. Wikipedia beskriver hur konditorn R. Rubenson då ställde ut konstfärdiga bakverk med små avbildningar av statyn på Bloms hotell. Bakverken var förr lika mycket skådebröd som efterrätt, med medaljonger och figurer i choklad och socker.

Seden att äta bakelsen just på den 6 november skapades möjligen 1909 av konditorn Carl Bräutigam i Göteborg. Han hade inspirerats av en tysk tradition att baka särskilda bakverk på helgondagar och gjorde en bakelse med citron- eller chokladgrädde varvad med sockerkaka, krönt av en kungasiluett i rosa marsipan. Vem som var först är omtvistat, och namn som Arnholts och Eggers nämns vid sidan av Bräutigams. Det gemensamma draget genom åren är siluetten: nästan alltid bär bakelsen kungens profil, oftast i vit marsipan eller choklad.

År 2003 försökte Livrustkammaren, Gastronomiska akademien och radioprogrammet Meny enas om ett recept. Petra Gunnarsson från Trollhättan vann tävlingen med en bakelse av sockerkaksbottnar, fläderkräm, svartvinbärskräm och hallongelé toppad med tre chokladtrianglar som bildar en krona. Standarden slog aldrig igenom brett, och de lokala varianterna lever vidare hos konditorierna.

Är Gustav Adolfsdagen en röd dag eller en flaggdag?

Här ligger den vanligaste missuppfattningen. Gustav Adolfsdagen är en allmän flaggdag, men den är inte en röd dag. Enligt förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar står raden «den 6 november: Gustav Adolfsdagen» med bland de nitton flaggdagarna. Flaggan hissas alltså på allmän plats den dagen.

Röd dag blir den däremot inte. Dagen saknas i lag (1989:253) om allmänna helgdagar, som räknar upp söndagarna, de kyrkliga helgerna, första maj, nationaldagen och alla helgons dag. Det innebär att den 6 november är en vardag i lagens mening: ingen lagstadgad ledighet följer med den. Att en dag är flaggdag och att den ger ledigt är två skilda saker, vilket beskrivs närmare i genomgången av röda dagar och tradition. Flera flaggdagar, som Nobeldagen och kungens namnsdag, är på samma sätt vanliga arbetsdagar. Hela listan finns samlad på sidan om flaggdagar.

När infaller Gustav Adolfsdagen de närmaste åren?

Eftersom datumet är fast vandrar Gustav Adolfsdagen runt i veckan. Tabellen visar veckodagen fram till 2032, beräknad ur kalendern.

Eftersom dagen är flaggdag och inte röd dag spelar veckodagen ingen roll för ledigheten. Den avgör i stället när flaggan hissas på en arbetsdag och när den infaller på en helg, som 2027 och 2032 då den 6 november är en lördag. Namnsdagsfirare med namnet Gustav Adolf kan följa dagen via namnsidan.

Vanliga frågor om Gustav Adolfsdagen

Är Gustav Adolfsdagen en röd dag? Nej. Den 6 november är en vanlig arbetsdag enligt lagen om allmänna helgdagar. Dagen är däremot allmän flaggdag.

Är man ledig på Gustav Adolfsdagen? Nej, det finns ingen lagstadgad ledighet. Dagen är en vardag, även om flaggan hissas.

Varför äter man bakelse på Gustav Adolfsdagen? Det är en göteborgstradition med rötter i 1800-talet. Bakelsen bär oftast kungens siluett i marsipan eller choklad och säljs i konditorierna kring den 6 november.

När dog Gustav II Adolf? Han stupade i slaget vid Lützen den 6 november 1632 enligt den julianska kalendern, vilket motsvarar den 16 november i vår nutida kalender.

Varför firas dagen särskilt i Göteborg? Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621, och staden hedrar sin grundare med kransnedläggning vid statyn och med bakelser i konditorierna.

Sammanfattning

• Gustav Adolfsdagen infaller den 6 november och firar minnet av Gustav II Adolf, som stupade vid Lützen 1632.
• Dagen är allmän flaggdag enligt förordning (1982:270), men den är ingen röd dag och ger ingen ledighet.
• Datumet följer dödsdagen enligt gamla stilen; med dagens kalender inträffade slaget den 16 november.
• Gustav Adolfsbakelsen är en göteborgstradition från 1800-talet, känd för kungens siluett i marsipan.
• Namnet Gustav Adolf står i almanackan den 6 november sedan 1727.

Vill du ha flaggdagar, namnsdagar och röda dagar samlade i en överblick? Svensk Kalender visar hela årets kalender på ett ställe.