Gustav Adolfsdagen

Ursprung och namn

Kung Gustav II Adolf (1594–1632) stupade i slaget vid Lützen i Sachsen den 6 november 1632 under det trettioåriga kriget. Gustav II Adolf grundade Göteborg år 1621 genom kungliga privilegier, donerade stora summor till Uppsala universitet 1624, och förblev en central gestalt i den svenska stormaktstidens minneskultur. Dagen instiftades till 200-årsminnet av kungens död 1832, då Sverige uppmärksammade den fallne kungen i kyrkor, skolor och regementen runt om i landet.

Historia

Sedan 1832 har Gustav Adolfsdagen firats återkommande, först som spontan minnesdag och senare som vedertagen flaggdag. Idag tas dagen upp i Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar. Gustav Adolfsbakelsen — en gul mandelmussabotten med vaniljkräm, vispgrädde och en chokladmedaljong med kungens profil — bakas i Göteborgs konditorier sedan åtminstone 1890-talet och är dagens svenskaste tradition. Den ursprungliga bakelsen tillskrivs konditoriet Bräutigam i Göteborg.

Traditioner och firande

Den 6 november hissas svenska flaggan på offentliga flaggstänger. Göteborg, kungens grundarstad, firar mest påtagligt: Gustav II Adolf-statyn på Gustaf Adolfs torg dekoreras med blommor och kransar, och staden tar emot uppvaktningar från militärförband, frimurarlogen och den karolinska föreningen. Konditorier i hela landet, men särskilt på västkusten, säljer Gustav Adolfsbakelsen i tusentals exemplar denna dag. Skolor i Göteborg ger eleverna lektioner om stormaktstiden och stadens grundläggning.

När infaller dagen

Gustav Adolfsdagen infaller alltid den 6 november — datumet då Gustav II Adolf stupade vid Lützen 1632. Datumet är fast oavsett veckodag. Som flaggdag följer den vanliga regler för flagghissning från cirka 8.00 till solnedgången.

Relaterade dagar

• Sveriges nationaldag
• Alla helgons dag