Hur många sekunder på ett år? 31 536 000 sekunder

Hur många sekunder går det på ett år? Det korta svaret är 31 536 000 på ett vanligt år och 31 622 400 på ett skottår. Uträkningen tar ett enda streck på räknaren, men talet döljer en liten hake: kalenderåret är inte riktigt lika långt som det år jorden faktiskt tar på sig runt solen, och några gånger har fysikerna dessutom skjutit in en extra sekund för att hålla klockan i takt med jordrotationen.

Kort sammanfattat

Ett vanligt år har 31 536 000 sekunder, alltså 365 dygn gånger 86 400 sekunder per dygn. Ett skottår lägger till ett dygn och landar på 31 622 400. Solåret, tiden jorden tar på ett varv runt solen, är ändå nästan 21 000 sekunder längre än kalenderåret, och det är den skillnaden skottåren rättar till. Talen nedan är räknade ur kalendern själv och ur solårets längd enligt svenska Wikipedia.

Vad vi har räknat ut och varifrån talen kommer

Sekundtalet i den här artikeln är räknat ur kalendern. Ett dygn har 24 timmar, en timme har 60 minuter och en minut har 60 sekunder. Då blir ett dygn 86 400 sekunder, och resten är multiplikation med antalet dygn på året. Det som gör frågan värd mer än ett streck på räknaren är att «ett år» kan betyda två skilda saker: kalenderåret på 365 eller 366 dygn, och solåret som styr årstiderna. De är inte lika långa, och skillnaden är själva skälet till att vi har skottår.

Solårets längd är hämtad från svenska Wikipedias artikel om tropiskt år, och definitionen av själva sekunden från artikeln om sekund. Antalet skottsekunder bygger på artikeln om skottsekund. Skottårsregeln är densamma som i texterna om gregorianska kalendern och skottåret.

Sekunder på ett vanligt år och ett skottår

Själva räkningen tar ett steg: 365 dygn gånger 86 400 sekunder ger 31 536 000 sekunder på ett vanligt år. Ett skottår har 366 dygn, och då blir svaret 31 622 400, exakt 86 400 sekunder mer. Går du upp till större enheter faller talen snabbt till något mer hanterligt.

Minut- och timtalen är desamma som i artikeln om hur många timmar det går på ett år. Ett skottår kommer ungefär vart fjärde år och lägger in den 29 februari, så i praktiken växlar sekundtalet mellan de två kolumnerna. Under tioårsperioden 2026 till 2035 är bara 2028 och 2032 skottår, medan de åtta övriga åren har 31 536 000 sekunder vardera.

Solåret är nästan 21 000 sekunder längre

Kalenderåret på 31 536 000 sekunder är en avrundning. Tiden jorden tar på ett varv runt solen, solåret eller det tropiska året, är enligt svenska Wikipedia 365 dygn, 5 timmar, 48 minuter och 45 sekunder. Räknat helt om i sekunder blir det ungefär 31 556 925, alltså nästan 21 000 sekunder mer än de 31 536 000 på ett vanligt kalenderår. Skillnaden motsvarar 5 timmar och 49 minuter.

Utan en korrigering skulle de här timmarna hopa sig. Efter fyra år skulle kalendern ligga nästan ett helt dygn efter solen, och över sekler skulle månaderna sakta glida ur årstiderna. Lösningen är skottåret, som lägger in en extra dag ungefär vart fjärde år. Regeln är finjusterad, för tre av fyra sekelskiften hoppar över skottdagen. Så landar det genomsnittliga gregorianska året på 365,2425 dygn, vilket blir 31 556 952 sekunder.

De två talen är värda att jämföra. Det genomsnittliga kalenderåret på 31 556 952 sekunder är runt 27 sekunder längre än det tropiska året på 31 556 925. Den lilla skillnaden bygger upp sig, och enligt artikeln om gregorianska kalendern ger den ett fel på ungefär ett dygn på 3 000 år. Det är skälet till att inte ens den gregorianska kalendern är helt evigt exakt.

Sekunden som inte alltid finns: skottsekunden

Själva sekunden är den mest precisa enhet vi har. Sedan 1967 är den definierad som varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av strålningen från en cesium-133-atom. Atomklockorna som håller den här tiden är så noggranna att de skiljer sig från jordrotationen, som varierar en aning och över tid går långsammare.

För att hålla de två i takt skjuts det ibland in en skottsekund. En skottsekund är «en extra sekund som skjuts in för att hålla tiden uppdaterad med jordens rotation», och den läggs till vid slutet av den 30 juni eller den 31 december. Sedan systemet startade 1972 har 27 skottsekunder lagts till, senast den 31 december 2016. Tillsammans ligger atomtiden nu 37 sekunder före UTC, de 27 skottsekunderna plus en startskillnad på 10 sekunder från 1972.

Ett år med en skottsekund har alltså 31 536 001 sekunder, inte 31 536 000. Ordningen ställer till det för datasystem, och Generalkonferensen för mått och vikt beslutade i november 2022 i resolution 4 att låta skillnaden mellan soltid och atomtid växa senast 2035. I praktiken pausas skottsekunderna. Fram till dess håller 31 536 000 sekunder på ett vanligt år, med det sällsynta undantaget av en inskjuten sekund.

Så är talen uträknade

Kalendersekunderna är fasta och gäller varje år: 31 536 000 på ett vanligt år och 31 622 400 på ett skottår, oavsett vilket årtal det är. De astronomiska talen är däremot medelvärden. Både det tropiska året och jordrotationen varierar med några sekunder från år till år, eftersom jordbanan och rotationen inte är helt jämna, så värdena här är avrundade till närmaste sekund. Skottsekunderna går inte att räkna ut i förväg, för de tillkännages ett halvår innan av tjänsten som övervakar jordrotationen.

Vill du se exakt vilka år som är skottår, och hur dygnen fördelar sig på veckor och månader, hittar du hela översikten i artikeln om hur många dagar det går på ett år.

Vanliga frågor

Hur många sekunder är det på ett vanligt år? 31 536 000 sekunder, alltså 365 dygn gånger 86 400 sekunder per dygn.

Hur många sekunder är det på ett skottår? 31 622 400 sekunder. Ett skottår har 366 dygn, ett mer än ett vanligt år, vilket motsvarar 86 400 extra sekunder.

Hur många sekunder är det på ett dygn? 86 400 sekunder, det vill säga 24 timmar gånger 3 600 sekunder per timme.

Kan ett år ha 31 536 001 sekunder? Ja, de år då en skottsekund skjuts in. Det hände senast 2016, men ordningen pausas senast 2035.

Sammanfattning

• Ett vanligt år har 31 536 000 sekunder och ett skottår 31 622 400, exakt ett dygn eller 86 400 sekunder mer.
• Ett dygn är 86 400 sekunder, och ett vanligt år är också 525 600 minuter och 8 760 timmar.
• Solåret är cirka 31 556 925 sekunder, nästan 21 000 sekunder längre än kalenderåret, och skottdagen rättar till skillnaden.
• Det genomsnittliga gregorianska året på 31 556 952 sekunder är runt 27 sekunder längre än solåret, ett fel som blir ett dygn på ungefär 3 000 år.
• Sekunden är sedan 1967 definierad av cesium-133-atomen, och 27 skottsekunder har lagts till sedan 1972, senast 2016.
• Skottsekunderna pausas senast 2035, så framåt håller 31 536 000 sekunder på ett vanligt år.

Vill du planera året dag för dag i stället för sekund för sekund? Svensk Kalender visar alla datum, veckor, helgdagar och skottår automatiskt, år för år.