Kyndelsmässodagen: datum, ljusmässa och varför den inte är röd

Kyndelsmässodagen infaller den 2 februari, fyrtio dagar efter juldagen. Dagen firas till minne av att Maria bar fram Jesus i templet, och namnet kommer av den gamla ljusmässan. I almanackan ligger datumet fast den 2 februari, men Svenska kyrkan firar dagen den söndag som infaller mellan 2 och 8 februari. Trots ljushögtiden och kopplingen till julen är kyndelsmässodagen ingen röd dag: den 2 februari är en vanlig arbetsdag.

Vad är kyndelsmässodagen?

Kyndelsmässodagen firas till minne av när Maria och Josef bar fram Jesus i templet. Enligt Moselagen skulle en förstfödd son bäras fram inför Gud, och modern renas, fyrtio dagar efter födelsen. Räknat från juldagen den 25 december landar den fyrtionde dagen på den 2 februari, och det är därför högtiden ligger där den ligger.

I den kristna traditionen bär dagen flera namn. Svenska kyrkan använder benämningen Herrens frambärande i templet, medan de äldre namnen Jungfru Marie kyrkogångsdag och Jungfru Marias rening pekar på reningsmomentet. I evangelietexten möter den gamle Simeon barnet i templet och kallar honom ett ljus, och det är den bilden som gör kyndelsmässodagen till en ljushögtid.

Folkligt fick dagen en enklare roll. Den avslutade den långa julhelgen, och på sina håll kallades kyndelsmässodagen "lilla jul". Efter den gick vintervardagen in på allvar.

När infaller kyndelsmässodagen?

Två datum gäller samtidigt, och det är där de flesta blandar ihop dem. I almanackan står kyndelsmässodagen kvar på sitt fasta datum, den 2 februari, varje år. Svenska kyrkan flyttade däremot firandet. Sedan 1772 firas dagen på den söndag som infaller under tiden 2–8 februari, utom de år då den söndagen är fastlagssöndagen, som styrs av påsken och kan hamna tidigt.

Flytten hör ihop med 1772 års helgdagsreform, samma indragning som gjorde tredjedag jul och en rad andra helger till vardagar. Kyndelsmässodagen fick behålla sitt firande, men bara som en rörlig söndagsgudstjänst i stället för en fast helgdag mitt i veckan. Mekaniken liknar den för trettondedag jul och de andra kalenderdagar som reformen ritade om.

Det fasta almanacksdatumet faller på olika veckodagar:

Året 2031 är särskilt: då sammanfaller almanackans fasta 2 februari med kyrkans söndag, eftersom den 2 februari själv är en söndag. I östkyrkan, som räknar efter den julianska kalendern, infaller motsvarande högtid i stället den 15 februari.

Kyndel, ljus och namnet

Namnet berättar vad dagen handlade om. Den latinska benämningen missa candelarum, "ljusmässa", omvandlades genom det äldre svenska ordet kyndel, "bloss, ljus", till kyndelsmässa. Kyndel är alltså inte ett personnamn utan ett ord för själva ljuset.

Ljusmässan var konkret. Gudstjänsten användes för att välsigna de ljus som skulle användas under året, en sed som fortfarande förekommer inom Svenska kyrkan. I en tid då talgljus och senare stearinljus var husets enda ljuskälla under de mörka månaderna var en årsförbrukning ljus värd att viga. Symboliken och vardagen möttes: Simeons ljus i templet och de ljus som skulle lysa upp gården fram till våren.

Röd dag eller vanlig arbetsdag?

Här skiljer sig kyndelsmässodagen från de julhelger den avslutar. Den 2 februari är ingen röd dag. Lagen om allmänna helgdagar (1989:253) räknar upp nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, påskhelgen, första maj, nationaldagen och de övriga lediga dagarna, men kyndelsmässodagen finns inte med. Den ger alltså ingen lagstadgad ledighet, och en arbetsgivare behandlar den som vilken tisdag eller onsdag som helst.

Dagen är inte heller flaggdag. Förordningen om allmänna flaggdagar (1982:270) listar nitton dagar, och februari saknar helt flaggdag: den närmaste ligger den 28 januari, kungens namnsdag, och nästa först den 12 mars. Skillnaden mellan röd dag och flaggdag reder vi ut närmare i genomgången av vad lagen faktiskt säger.

Ett spår av dagens tyngd finns kvar i almanackan. Den 2 februari är en av de få namnlösa dagarna, utan något namn i namnlängden. Att en dag saknar namn är ofta ett tecken på att den varit en viktig kyrkodag, och den logiken går att följa i hur den svenska namnlängden byggts upp.

Vinterns mitt: vädermärken och bondepraktika

I bondesamhället var kyndelsmässodagen mindre en kyrkofest och mer en kalenderpunkt mitt i vintern. Eftersom dagen inföll på midvintern skulle man se till att hälften av vinterns foder till djuren fanns kvar. Var ladan halvtom var det illa ställt, för lika lång vinter återstod.

Vädret den här dagen lästes som ett förebud. I Hälsingland sade man att "kyndelsmässetö ger fruset korn och ruttet hö", alltså att blidväder och tö vid kyndelsmäss bådade en dålig skörd. Att björnen sades vända sig i idet vid midvintern hörde till samma föreställningsvärld, där naturens tecken tolkades som besked om året som kom.

Under den kyrkliga och folkliga ytan låg ljuset som en gemensam nämnare. Vid början av februari märks det att dagarna vänt: solen står högre och kvällarna är mätbart ljusare än vid jul, vilket du kan följa i genomgången av när det börjar ljusna igen efter vintermörkret. Kyndelsmässodagens ljusmässa satte ord på en förändring som väderleken redan visade.

Vanliga frågor

När är kyndelsmässodagen? I almanackan den 2 februari varje år. I Svenska kyrkan firas dagen på söndagen som infaller 2–8 februari.

Är kyndelsmässodagen en röd dag? Nej. Den saknas i lagen om allmänna helgdagar (1989:253) och ger ingen ledighet. Den 2 februari är en vanlig arbetsdag.

Varför firar kyrkan dagen på en söndag och inte den 2 februari? Vid 1772 års helgdagsreform flyttades firandet till närmaste söndag i intervallet 2–8 februari, samtidigt som dagen upphörde att vara fast helgdag.

Vad betyder kyndel? Kyndel är ett äldre svenskt ord för ljus eller bloss, från latinets missa candelarum, ljusmässa. Namnet syftar på de ljus som välsignades i gudstjänsten.

Varför infaller dagen just den 2 februari? Den ligger fyrtio dagar efter juldagen, i enlighet med den bibliska seden att bära fram en förstfödd son och rena modern fyrtio dagar efter födelsen.

Sammanfattning

• Kyndelsmässodagen infaller den 2 februari i almanackan, fyrtio dagar efter juldagen, till minne av Jesu frambärande i templet.
• Svenska kyrkan firar dagen på söndagen mellan 2 och 8 februari, en ordning som gäller sedan 1772 års helgdagsreform.
• Namnet kommer av ljusmässan: kyndel betyder ljus, och gudstjänsten användes för att välsigna årets ljus.
• Dagen är varken röd dag enligt lag 1989:253 eller flaggdag enligt förordning 1982:270, utan en vanlig arbetsdag.
• I bondesamhället markerade den vinterns mitt, då halva vinterfodret skulle finnas kvar och vädret lästes som förebud om skörden.

Vill du ha alla helgdagar, flaggdagar och märkesdagar samlade med rätt datum? Öppna Svensk Kalender och håll koll på hela året direkt i mobilen.