Midvinter: när den infaller och varför det inte är solståndet

Midvinter betyder helt enkelt mitten av vintern. I dagligt tal används ordet ofta om vintersolståndet runt den 21 december, men det är en sammanblandning. På Snorre Sturlassons tid avsåg midvinter den 13–14 januari, en bit in på det nya året. Här reder vi ut när midvintern infaller, hur den skiljer sig från solståndet och varför midvinterblotet och julen hör ihop med den.

Vad betyder midvinter?

Ordet är genomskinligt: midvinter är mitten av vintern. Institutet för språk och folkminnen beskriver det som en tidsangivelse och påpekar att vintersolståndet ibland sammanblandas med midvintern, fast de är två olika saker. Solståndet är en astronomisk händelse med en exakt tidpunkt, medan midvintern är en ungefärlig punkt i årets gång.

Skillnaden spelar roll så snart man vill veta när midvintern inträffar. En astronomisk händelse kan beräknas på sekunden, men en tidsmarkör i folkkalendern flyttar sig beroende på hur man räknar vinterns längd.

När infaller midvinter?

Räknar man vintern från hösten hamnar mitten en bit in i januari, inte i december. Isof skriver att midvintern infaller en bit in på det nya året, på eller efter tjugondag Knut den 13 januari. Samma datum möter oss i den fornnordiska litteraturen: på Snorres tid avsåg midvinter den 13–14 januari, enligt den svenskspråkiga genomgången av källorna.

Den moderna kopplingen mellan midvinter och den kortaste dagen är sentida. Associationen mellan ordet midvinter och vintersolståndet uppstod inte förrän under tidigmodern tid. Vinterns hållpunkter i almanackan ligger alltså utspridda över två månader:

Midvinter och vintersolståndet är inte samma sak

Att de två begreppen glider ihop är lätt att förstå, för båda hör hemma i årets mörkaste tid. Men de mäter skilda ting. Vintersolståndet är ögonblicket då solen står som lägst och dagsljuset är kortast, i Sverige omkring den 21 december. Midvintern är en kalendermässig mittpunkt som i den gamla räkningen låg nästan en månad senare.

Isof noterar att både midvintern och vintersolståndet firades med fester i många kulturer, vilket bidrog till att de förväxlades. Vill du läsa om själva den astronomiska vändpunkten, med tider och dagslängder, finns det i genomgången av vintersolståndet.

Midvinterblotet: offret mitt i vintern

Midvintern var en av den förkristna årscykelns stora högtider. Snorre Sturlasson beskriver i Ynglingasagan tre årliga offer: vid vinterns början för god årsväxt, vid midvintern för god gröda och vid sommarens början för seger i strid. Blotet var en gemensam offermåltid som en hövding stod värd för, där kött och dryck delades av de församlade.

I en annan av Snorres sagor beskrivs offren som hållna för god årsväxt och fred, alltså för både skörden och freden i riket. Festen hade därmed en praktisk sida: den samlade stormän och bönder kring en måltid i den tid på året då förråden prövades som hårdast.

En vanlig missuppfattning är att själva ordet midvinterblot är gammalt. Termen förekommer inte i sagalitteraturen, utan har myntats senare som samlingsnamn för offret vid midvinter. Källorna är dessutom oense om när firandet ägde rum. Folkloristen Jan-Öjvind Swahn menade att midvinterblotet låg senare i kalendern än vår jul, medan religionshistorikern Andreas Nordberg har föreslagit att högtiden knöts till fullmånen efter solståndet. Gemensamt är att ingen av tolkningarna placerar blotet exakt på den 21 december.

Hur julen tog över midvintern

Den kristna julen ärvde både datum och namn från den hedniska midvinterfesten. Snorre berättar i Heimskringla, nedtecknad omkring 1230-talet, att den förkristna midvintersfesten på 900-talet flyttades så att den sammanföll med de kristnas juldag. Ordet jul är inte heller kristet i grunden: det går tillbaka på det fornnordiska jól, namnet på just den förkristna midvinterhögtiden.

Spåren av den gamla festen lever kvar i julens tidsutsträckning. Att julfirandet håller i sig ända till tjugondag Knut den 13 januari rimmar väl med att midvintern i den äldre räkningen inföll just då. Julhelgen sträcker sig alltså fram till den punkt där vintern en gång räknades vara halv.

Midvinterblot i konsten

Den mest kända svenska bilden av offret är Carl Larssons målning Midvinterblot. Den visar hur kung Domalde offras vid templet i Uppsala för att få slut på åren av missväxt, en scen hämtad ur Ynglingatal. Larsson målade verket 1915 för övre trapphallen i Nationalmuseum, men museets nämnd avstyrkte köpet 1916.

Målningen fick en lång ökenvandring. Efter Larssons död förvarades den i Lund i nära fyrtio år, såldes 1987 på Sotheby's i London till en japansk köpare och lånades tillbaka till en utställning 1992. Först sommaren 1997 köpte Nationalmuseum verket för 14,6 miljoner kronor, och sedan 1998 hänger det i den trapphall det ursprungligen målades för.

Vanliga frågor om midvinter

När är midvinter? Midvinter betyder mitten av vintern. På Snorres tid låg den omkring den 13–14 januari, en bit in på det nya året. I modernt språkbruk används ordet ofta, men missvisande, om vintersolståndet runt den 21 december.

Är midvinter och vintersolståndet samma sak? Nej. Vintersolståndet är den astronomiska vändpunkten då dagen är kortast, omkring den 21 december. Midvintern är en kalendermarkör för vinterns mitt som i äldre räkning låg i januari. Kopplingen dem emellan är först tidigmodern.

Vad var midvinterblotet? En offermåltid vid midvinter i förkristen tid, enligt Ynglingasagan hållen för god gröda. Själva ordet midvinterblot är ett senare samlingsnamn, och källorna är oense om exakt datum.

Varifrån kommer ordet jul? Från det fornnordiska jól, som var namnet på den förkristna midvinterhögtiden. När kristendomen kom behöll festen sitt gamla namn men flyttades till den kristna juldagen.

Är midvinter en helgdag? Nej. Midvinter är varken röd dag eller flaggdag, utan en gammal tidsmarkör utan officiell plats i dagens almanacka. Vill du märka ut den själv går det snabbt i Svensk Kalender.

Sammanfattning

• Midvinter betyder mitten av vintern och är en kalendermarkör, inte en astronomisk händelse.
• På Snorre Sturlassons tid avsåg midvinter den 13–14 januari, på eller efter tjugondag Knut, inte den 21 december.
• Kopplingen mellan midvinter och vintersolståndet uppstod först i tidigmodern tid, vilket förklarar dagens sammanblandning.
• Midvinterblotet var en offermåltid för god gröda; termen är sentida och källorna är oense om datumet.
• Den kristna julen ärvde namn och datum från midvinterfesten jól, och julen räcker därför ända till den 13 januari.
• Carl Larssons målning Midvinterblot skildrar kung Domaldes offer och hänger sedan 1998 i Nationalmuseum.