Temadagar i Sverige: vad de är och vem som bestämmer dem

En temadag är en dag som lyfter fram ett bestämt tema, oftast på samma datum varje år. Till skillnad från röda dagar och flaggdagar har en temadag ingen rättslig status: den ger varken ledighet eller officiell flaggning. I praktiken kan vem som helst instifta en, från FN och branschorganisationer till enskilda eldsjälar. Nedan reder vi ut vad som skiljer en temadag från en helgdag, vem som bestämmer dagarna och hur de svenska temadagarna vuxit fram.

Vad är en temadag?

Standarddefinitionen är kort: en temadag är en dag som uppmärksammar ett visst tema, normalt sett årligen återkommande. De flesta ligger på ett fast datum, medan ett mindre antal firas på en bestämd veckodag inom en viss månad. Kanelbullens dag den 4 oktober och våffeldagen den 25 mars återkommer varje år, oavsett veckodag.

Syftet varierar. En del temadagar vill sprida kunskap om en samhällsfråga, andra hyllar ett bakverk eller en yrkesgrupp. Institutet för språk och folkminnen samlar årets dagar i en kunskapsbank och delar in dem i namnsdagar, märkesdagar, temadagar och flaggdagar samt händelser. Gränsen mellan kategorierna är inte alltid skarp, men själva temadagen känns igen på att den är knuten till ett ämne snarare än till en helg eller ett helgon.

Temadag, helgdag eller flaggdag?

Här ligger den vanligaste förväxlingen. En röd dag är reglerad i lagen om allmänna helgdagar och ger de flesta ledigt, och en allmän flaggdag styrs av förordningen om Sveriges flagga. En temadag står utanför båda. Den saknar rättslig status, ger ingen ledighet och innebär ingen officiell flaggning. Firandet bygger helt på att företag, föreningar och privatpersoner själva väljer att uppmärksamma dagen.

Att en dag är känd säger alltså inget om dess status. Internationella kvinnodagen den 8 mars märks i medier och politik, men den är varken röd dag eller allmän flaggdag. Samtidigt kan en temadag råka sammanfalla med en flaggdag. FN-dagen den 24 oktober är en internationell temadag och en av de allmänna flaggdagar som räknas upp i förordning (1982:270). Flaggningen kommer då från flaggdagsstatusen, inte från att dagen är en temadag.

Vem instiftar en temadag?

Eftersom ingen myndighet äger begreppet kan en temadag komma från flera håll. Tre ursprung återkommer.

Internationella organ. FN och dess fackorgan står bakom en stor del av de mest spridda dagarna. Ett eller flera medlemsländer föreslår en dag, och generalförsamlingen antar den genom en resolution för att uppmärksamma en fråga och driva på handling. Internationella kvinnodagen fick sitt FN-erkännande 1977. Unesco proklamerar egna dagar inom sina områden: Världsbokdagen den 23 april instiftades 1995 för att uppmärksamma böckernas och upphovsrättens betydelse, och firas på svenska bibliotek som en återkommande temadag.

Bransch och företag. Många svenska temadagar är påhittade för att lyfta en produkt eller en tradition. Kanelbullens dag är det tydligaste exemplet, en dag som skapades av en branschorganisation för att uppmärksamma hembaket. Den räknas idag till landets mest spridda temadagar. Sådana dagar lever vidare därför att caféer, medier och hushåll fortsätter att fira dem.

Folkliga märkesdagar. De äldsta dagarna kommer ur bondesamhällets kalender. Enligt Institutet för språk och folkminnen fungerade märkesdagar i äldre tid som hålltider för arbetsåret och som vädertydor. Våffeldagen hör hit, även om vägen dit gick via ett språkligt missförstånd.

Från märkesdag till modern temadag

Våffeldagen visar hur en gammal helgdag kan bli en modern temadag. Den 25 mars är Marie bebådelsedag, i folkmun vårfrudagen. Institutet för språk och folkminnen beskriver hur vårfrudagen i vissa mellansvenska dialekter kom att låta som «vafferdagen», nära orden vaffel och vaffla. Sammanblandningen gav dagen dess våfflor, och att de verkligen åts just den 25 mars går enligt institutet att belägga åtminstone från 1800-talet.

Den kommersiella vågen är betydligt yngre. Kanelbullens dag uppfanns 1999, när Hembakningsrådet firade 40-årsjubileum, och projektledaren Kaeth Gardestedt ville att dagen skulle förknippas med omtanke snarare än ren försäljning. Intresset växte stadigt, och 2004 togs dagen in i almanackan. Sedan dess har raden av liknande dagar blivit lång, från pepparkakans dag till kladdkakans dag.

Utvecklingen har gått åt ett håll: från ett fåtal kyrkliga och agrara märkesdagar till hundratals moderna temadagar som täcker allt från modersmål till bakverk. En del bärs upp av institutioner och bibliotek, andra av företag som vill sälja en produkt, och några lever kvar bara för att traditionen är rolig. Institutet för språk och folkminnen och kalenderförlagen hinner inte lista alla, och nya dagar tillkommer varje år.

Så hittar du dagens temadag

Vill du veta vilka temadagar som infaller ett visst datum är det enklast att slå upp dem i en kalender som samlar dem. I översikten över temadagar ser du internationella och inofficiella dagar månad för månad, med datum och en kort förklaring så att du snabbt ser vad dagen handlar om. Där hittar du både de stora, som kanelbullens dag och våffeldagen, och mer udda inslag.

En temadag skiljer sig från en namnsdag, som är knuten till ett förnamn, och från de röda dagarna, som styr din ledighet. Svensk Kalender visar temadagar, namnsdagar, helgdagar och flaggdagar i samma vy, så att dagens tema syns tillsammans med resten av kalenderåret.

Vanliga frågor

Vad är en temadag?

En temadag är en dag som uppmärksammar ett bestämt tema, oftast på samma datum varje år. Den kan handla om en samhällsfråga, en yrkesgrupp eller ett bakverk, och den saknar rättslig status.

Är en temadag en ledig dag?

Nej. En temadag ger ingen ledighet och är varken röd dag eller allmän flaggdag. Den står utanför både lagen om allmänna helgdagar och förordningen om Sveriges flagga, och allt firande är frivilligt.

Vem bestämmer temadagarna?

Det finns ingen central myndighet. FN och dess fackorgan står bakom många internationella dagar, branschorganisationer och företag instiftar egna, och en del dagar har vuxit fram ur folkliga märkesdagar.

Är FN-dagen en temadag eller en flaggdag?

Båda. Den 24 oktober är en internationell temadag och samtidigt en av Sveriges allmänna flaggdagar enligt förordning (1982:270). Flaggningen kommer från flaggdagsstatusen.

Varför firar vi våffeldagen den 25 mars?

Dagen är egentligen Marie bebådelsedag, i folkmun vårfrudagen. Namnet kom i vissa dialekter att låta som «vafferdagen», och likheten med ordet våffla gav dagen dess våfflor.

Sammanfattning

• En temadag uppmärksammar ett tema, oftast på ett fast datum, och återkommer varje år.
• Till skillnad från röda dagar och flaggdagar har en temadag ingen rättslig status: ingen ledighet och ingen officiell flaggning.
• Temadagar kommer från tre håll: FN och fackorgan, bransch och företag, samt gamla folkliga märkesdagar.
• Kanelbullens dag uppfanns 1999 av Hembakningsrådet och togs in i almanackan 2004, medan våffeldagen bygger på en språklig sammanblandning av vårfrudagen.
• En dag kan vara både temadag och flaggdag, som FN-dagen den 24 oktober, men då är det flaggdagsstatusen som ger flaggningen.