Tomten: från gårdstomte till jultomte och julklappar

Tomten kommer hem på julafton, knackar på dörren och frågar om det finns några snälla barn. Bilden känns urgammal, men den rödluvade jultomten som delar ut klappar är yngre än de flesta tror. Han är ett hopkok av två äldre gestalter: folktrons grå gårdstomte och kontinentens gåvobringare. Här är hur gårdstomten blev jultomte, vem som delade ut julklapparna före honom, och varför han dyker upp just den 24 december.

Vad är tomten?

Två skilda tomtar ryms i ordet. Den ena är gårdstomten, ett väsen i folktron som vakade över gården och djuren. Nordiska museet beskriver honom som en människoliknande figur som skyddade gården, osynlig men lättstött: den som vanskötte kreaturen kunde få en örfil. Han gav inga gåvor. Tvärtom var det han som skulle blidkas, gärna med en skål julgröt på logen.

Den andra är jultomten, den vänliga figur i röd luva som kommer med paket. Själva ordet tomte hänger ihop med tomt, alltså marken som gården står på. Gårdstomten var platsens ande, knuten till just den tomten. När den nya julfiguren växte fram på 1800-talet lånade han alltså sitt namn av ett betydligt äldre väsen, trots att rollerna var varandras motsatser.

Från gårdstomte till jultomte

Tron på en gårdstomte är gammal. Institutet för språk och folkminnen konstaterar att jultomten är en nykomling jämfört med gårdstomten, som omtalas redan i medeltida källor och som Olaus Magnus beskrev 1555 som en sorts husande. Den figuren förväntades bli uppvaktad och belönad med små gåvor, inte dela ut dem.

Den gåvobringande jultomten är däremot ett sent tillskott. Enligt Isof dyker ordet jultomte upp i tryck först på 1860-talet, enligt SAOB i titeln på skämttidningen Jul-Tomten från 1864. Under samma sekel kom också intryck från kontinentens och USA:s gåvobringare, byggd på Sankt Nikolaus. Den svenska jultomten blev därmed en blandning: namnet och en del av utseendet från gårdstomten, gåvorollen från utlandet.

Rydberg, Jenny Nyström och bilden av tomten

Två personer satte den bild av tomten som vi bär med oss. Den ena var Viktor Rydberg. Hans dikt Tomten, som börjar «Midvinternattens köld är hård», trycktes i Ny Illustrerad Tidning 1881 och gjorde den grå, grubblande gårdstomten älskad av en hel läsekrets. Till det yttre är dikten en idyll om en vaksam tomte som går sin rond en kall vinternatt medan gården sover, men under ytan grubblar han över livets gåta och tidens gång. Det var alltså ännu gårdstomten Rydberg skildrade, vakten över huset, inte paketbäraren.

Den andra var konstnären Jenny Nyström, som Kalmar läns museum kallar den moderna tomtens mor. Hon illustrerade Rydbergs texter och tecknade därefter tomtar i tusental på julkort och i jultidningar. Enligt museet var det hon som kom på idén att låta en tomte, inte julbocken, bära fram barnens paket. Att enbart kreditera Rydberg för tomtens bild vore ändå förhastat, påpekar Isof: figuren växte fram ur många händer, och Nyströms sätt att teckna tomtar mjuknade märkbart över åren, från sträva gubbar till de blida gestalter vi känner igen.

Från julbock till tomte: vem bar fram klapparna?

Innan tomten tog över var det bocken som stod för leveransen. Isof berättar att julbockar har förekommit sedan 1600-talet och att vi första gången ser julbocken dela ut julgåvor 1807, på en herrgård i Alingsås. Länge var bocken snarare något skrämmande, en utklädd figur i maskeradtåg som drog mellan gårdarna. Tågen var från början tänkta att samla in till de fattiga, men seden urartade på sina håll till stoj och tiggeri, och bocken behöll därför länge en dubbel prägel av gåva och hot.

Själva ordet julklapp minner om hur gåvorna lämnades. Isofs frågelåda förklarar att ordet kommer från seden att anonymt slänga in en skämtsamt menad gåva hos folk efter att först ha klappat, alltså knackat, på dörren. Klappen var knackningen. När julklappen blev vanlig i borgerliga hem under 1800-talet var det först bocken som delade ut den, men rollen blev kortvarig. Mot slutet av seklet hade jultomten tagit över som den som kommer med paketen.

När kommer tomten?

Tomten kommer på julafton den 24 december, och i Sverige gärna i egen hög person på kvällen, till skillnad från den anglosaxiska jultomten som smyger in på natten. Att han knackar på och frågar efter snälla barn hör till det svenska firandet, ofta medan en familjemedlem råkar vara «ute och köper tidningen».

Julafton har fast datum men vandrar runt i veckan. Juridiskt är den en vardag, medan juldagen den 25 december och annandag jul den 26 december är röda dagar enligt helgdagslagen. Tabellen visar vilken veckodag julafton infaller på de kommande åren, uträknat ur kalendern.

Tomtebesöket ligger alltså kvar på den 24:e oavsett veckodag, till skillnad från restaurangernas julbord som följer hela adventssäsongen.

Vanliga frågor om tomten

Varifrån kommer tomten? Den svenska jultomten är en blandning. Namnet och en del av utseendet kommer från folktrons gårdstomte, medan den gåvobringande rollen och den röda dräkten färgats av kontinentens och USA:s figurer byggda på Sankt Nikolaus.

När kommer tomten med julklapparna? På julafton den 24 december, oftast på kvällen. I Sverige är seden att tomten kommer på besök i egen person, inte i smyg under natten.

Är tomten och gårdstomten samma sak? Nej. Gårdstomten var ett skyddsväsen som vakade över gården och fick gröt som tack. Jultomten som delar ut paket växte fram först på 1800-talet och lånade bara namnet.

Vem delade ut julklapparna före tomten? Julbocken. Den syns som gåvoutdelare från 1807, men förlorade rollen till jultomten mot slutet av 1800-talet.

Varför heter det julklapp? Ordet kommer från seden att knacka, alltså klappa, på dörren och kasta in en anonym gåva. Klappen var själva knackningen.

Sammanfattning

• Tomten rymmer två gestalter: den grå gårdstomten ur folktron, som vaktade gården, och den röda jultomten som delar ut klappar.
• Gårdstomten är gammal och omtalas redan i medeltida källor, medan den gåvobringande jultomten växte fram först på 1800-talet.
• Ordet jultomte syns i tryck först 1864, och figuren blev en blandning av gårdstomte och utländska gåvobringare byggda på Sankt Nikolaus.
• Viktor Rydbergs dikt från 1881 och Jenny Nyströms teckningar formade den bild av tomten vi bär med oss.
• Före tomten var det julbocken som bar fram klapparna, en roll den förlorade mot slutet av 1800-talet.
• Tomten kommer på julafton den 24 december, i Sverige gärna på besök i egen person.

Vill du ha julafton, första advent och resten av årets högtider samlade på ett ställe? Svensk Kalender visar namnsdagar, helgdagar och flaggdagar för hela året.