Lövsångarens vårsträck

När lövsångaren kommer på våren

Lövsångaren hör till de sista vårflyttarna som återvänder, eftersom den lever av insekter och behöver ett utvecklat lövverk att födosöka i. Enligt Fågelkartan anländer de första fåglarna till södra Sverige i slutet av april, medan Norrland får vänta till mitten av maj. Naturhistoriska riksmuseet anger att arten återvänder i slutet av april och under maj.

Ankomsten rullar norrut i en tydlig våg: i Luleåtrakten dyker de första lövsångarna upp runt den 10 maj och i fjälldalarna runt den 20 maj. Huvudankomsten i de mellersta delarna infaller i början av maj, och då fylls lövskogar, hagmarker och parker snabbt av sjungande hanar. Eftersom arten kommer sent är den ett tecken på att våren redan är väl etablerad när sången väl sätter igang på allvar.

Sången är det säkraste kännetecknet

Lövsångaren är lättast att känna igen på sången. Den består av en mild, klar och nedåtgående serie toner som faller i tonhöjd som en droppe, ungefär si-si-su-su-so-so-se-se, och varar omkring tre sekunder. Locklätet är ett mjukt, tvåstavigt hu-it. Sången hörs överallt i lövskog och buskmark under maj och är ett av vårens mest genomträngande ljud.

Till utseendet är lövsångaren svår att skilja från gransångaren, men sången avgör: gransångaren har istället ett monotont tjif-tjaf. Ett bra fältkännetecken är benens färg, eftersom lövsångaren har ljusa, brunskära ben medan gransångaren har mörka ben. Lövsångaren är en liten, gulgrön sångare på 11 till 12,5 centimeter med ett tydligt ljust ögonbrynsstreck och en slank, spänstig kroppshållning.

Sveriges vanligaste fågel

Lövsångaren är Sveriges vanligaste fågel. Enligt Fågelkartan uppskattades beståndet till över 13 miljoner par 2018, och arten häckar allmänt över hela landet i så gott som alla biotoper med träd och buskar. Trots den enorma numerären är den ofta gömd i lövverket, och det är sången snarare än synintryck som avslöjar hur talrik den är. Redan en vanlig lövdunge eller en igenväxande hagmark kan hysa flera revir tätt intill varandra.

Under vårsträckets kulmen i maj kan man höra flera sjungande hanar samtidigt i en enda lövdunge, och tätheten gör att sången närmast tonar samman till en ständig bakgrund i vårskogen. Den vida spridningen över olika miljöer gör att lövsångaren når nästan varje del av landet, från sydliga hagmarker till fjällbjörkskog. För många är den fallande sången själva ljudbilden av en svensk vår i slutet av maj, och just för att arten är så talrik hörs den nästan överallt där det finns lövträd och buskar.

Den långa resan från Afrika

Lövsångaren är en långdistansflyttare som övervintrar i Afrika söder om Sahara, och den sena vårankomsten hänger samman med den mycket långa resan. Sydsvenska fåglar drar mot sydväst mot tropiska Västafrika, medan de nordliga fåglarna tar en sydostlig rutt mot östra och södra Afrika. De två populationerna följer alltså olika flyttstråk trots att de tillhör samma art.

Den långa flytten gör att lövsångaren är beroende av gynnsamma förhållanden längs hela vägen, och ankomsten på våren varierar med väderläget under slutetappen. På hösten lämnar arten Sverige redan under augusti och september, långt innan många andra tättingar bryter upp. Den korta men intensiva häckningssäsongen gör att vårankomsten och den snabbt uppflammande sången blir ett tydligt avgränsat skede i lövskogens år.

Ankomsten tidigareläggs

Lövsångarens vårankomst har tidigarelagts under de senaste decennierna. Enligt forskning vid Stockholms universitet, som följt en lövsångarpopulation vid forskningsstationen Tovetorp sedan 1979, anländer både hanar och honor tidigare på våren nu än på 1980-talet. Förändringen kopplas till varmare vårar, som gör det mindre riskabelt för hanarna att komma först.

Studien visar också att skillnaden i ankomsttid mellan könen har ökat, från omkring nio dagar på 1980-talet till drygt två veckor idag. En märkt hane noterades ett år så tidigt som den 21 april, den tidigaste ankomsten som dokumenterats vid lokalen. Långa dataserier av det här slaget gör lövsångaren till en användbar mätare på hur vårens timing förskjuts, och de bekräftar att arten reagerar tydligt på ett mildare klimat.

När infaller dagen

Återkommande vårfönster: de första lövsångarna når södra Sverige i slutet av april, huvudankomsten infaller i början av maj och de nordligaste fåglarna anländer kring mitten av maj. Arten hör till de sista vårflyttarna och ankomsten har tidigarelagts något med varmare vårar.

Relaterade dagar

• Ladusvalans vårsträck
• Tornseglarens vårsträck
• Sädesärlans vårsträck