Fjärde advent

Ursprung och namn

Fjärde advent avslutar adventstiden och leder direkt över till julens högtid. Den latinska traditionen kallar dagen Rorate-söndagen efter introitusens första ord — Rorate caeli desuper, 'Drypen, ni himlar, från ovan'. Dagens fokus ligger på Jungfru Maria, som inom kort ska föda Frälsaren, och i Svenska kyrkans evangeliebok bär söndagen rubriken 'Herrens moder'. Texterna kretsar kring Maria och Elisabet samt Marie lovsång (Magnificat), Lukasevangeliets bekräftelse av att tiden för Jesu födelse närmar sig.

Historia

Adventstidens fyra söndagar har funnits i Svenska kyrkan sedan reformationen och har ingen brytpunkt i kyrkans historia på samma sätt som första advent. Det som gör fjärde advent ovanlig är att den vissa år infaller på julafton — när julafton är en söndag firas både fjärde adventsmässan på morgonen och julbönen på eftermiddagen i samma dygn, ett tätt schema som återkommer ungefär vart sjunde år. Adventsstaken med fyra ljus blev allmän inredning i svenska hem från 1930-talet och framåt.

Traditioner och firande

Det fjärde och sista ljuset i adventsstaken tänds, och staken brinner i full skrud. I de flesta hem är julgranen klädd och julmaten under sista förberedelse. På fjärde advent rusas det sista; julklappar slås in, jullådorna packas, och julbordets sill, lax och köttbullar görs i ordning. Många kyrkor håller adventsmusikgudstjänster med kammarkörer eller lussekonserter förlängda från Lucia. Sveriges Television sänder traditionellt en julkonsert eller adventsgudstjänst under denna helg.

När infaller dagen

Fjärde söndagen i advent är den sista söndagen före julafton. Den infaller mellan 18 och 24 december. När julafton råkar vara en söndag firas fjärde advent på samma datum, vilket ger en ovanligt tät kombination av kyrkligt och världsligt firande på samma dag.

Relaterade dagar

• Andra advent
• Tredje advent
• Första advent
• Luciadagen
• Julafton