Tredje advent

Ursprung och namn

Tredje advent har Johannes döparen i centrum — Jesu kusin som banade vägen för Frälsaren genom att predika omvändelse i öknen och döpa människor i Jordan. Dagens tema i Svenska kyrkans evangeliebok är 'Bana väg för Herren', orden Johannes ropar till folket. I den latinska traditionen kallas söndagen Gaudete-söndagen efter introitusens första ord — 'Gaudete', glädjens — eftersom adventstiden vid sin halva väg får en kort glädjestund mitt i den allvarliga väntan. I vissa katolska kyrkor tänds en rosa adventslysande på dagen för att markera detta.

Historia

Adventstidens fyra söndagar har firats i Svenska kyrkan ända sedan reformationen på 1500-talet, och tredje advent har sin fasta plats i kyrkoåret. Dagen ligger vanligen några dagar efter Lucia (13 december), vilket gör att adventens kulturella firande nu är i full gång när det tredje ljuset tänds. Adventsstaken med fyra ljus är som tradition relativt ung och bredde ut sig i svenska hem från 1900-talets början, från det att Ersta diakonissanstalt populariserade staken under 1880-talet.

Traditioner och firande

Det tredje ljuset tänds i adventsstaken på söndagsmorgonen, ofta i samband med adventskaffe med pepparkakor, lussekatter och saffransbröd. Svenska kyrkan firar gudstjänst med Johannes döparens textläsningar och adventspsalmer. Hemma stundar de sista pepparkaksbaken inför julen, och julgransförsäljningen är på sin topp denna helg. Många jul- och adventskonserter ges i kyrkor och konserthus runt om i Sverige, och Stockholms Adventsmässa i Storkyrkan, Lunds domkyrkas Ottesångsgudstjänst och Kungsbacka adventskonsert är klassiska samlingspunkter.

När infaller dagen

Tredje söndagen i advent är näst sista söndagen före julafton räknat från första advent. Dagen infaller alltid på söndagen mellan 11 och 17 december — exakt en vecka efter andra advent och oftast några dagar efter Luciadagen.

Relaterade dagar

• Första advent
• Andra advent
• Fjärde advent
• Luciadagen
• Julafton