Julafton

Ursprung och namn

Den nordiska seden att förlägga julens huvudfirande till själva aftonen — kvällen före — har medeltida rötter och hänger samman med att kyrkans dygn tidigare räknades från solnedgång till solnedgång. När julnattens midnattsmässa under 1800-talet förlorade i betydelse i den svenska lutherska traditionen flyttades julens tyngdpunkt definitivt till själva aftonen. Ordet 'jul' är belagt på fornnordiska som 'jól' och syftade ursprungligen på den hedniska midvinterfest som låg på samma plats i året.

Historia

Julafton har inte status som allmän helgdag i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar; juridiskt är dagen en arbetsdag. I praktiken är den dock landets största kollektiva ledighet — kollektivavtalen ger ledigt, butikerna stänger vid lunch och kollektivtrafiken kör helgturlista. Programmet 'Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul' visades första gången på SVT julafton 1960 och har sänts varje julafton kl. 15.00 sedan dess; det är ett av Sveriges mest sedda tv-program varje år och samlar regelmässigt 3–4 miljoner tittare.

Traditioner och firande

Julbordet dukas med sill i flera varianter, gravlax, julskinka, köttbullar, prinskorv, Janssons frestelse, lutfisk och risgrynsgröt. På morgonen kollas julklappar, på eftermiddagen samlas familjen framför TV:n för Kalle Anka klockan 15.00, och därefter äter man julmiddag. Klapparna delas ut av jultomten — i Sverige en bekant figur i röd luva som kommer in genom dörren med säck — och en mandel i risgrynsgröten lovar bröllop åt den som hittar den. Kvällen avslutas i många hem med julens specialgodis, knäck, ischoklad och pepparkakor.

När infaller dagen

Julafton infaller alltid den 24 december. Datumet är fast och påverkas inte av veckodag. Trots att dagen inte är allmän helgdag enligt lag är den i praktiken Sveriges viktigaste familjedag och de flesta arbetsplatser och butiker stänger vid eller före lunch.

Relaterade dagar

• Juldagen
• Annandag jul
• Nyårsafton
• Trettondedag jul
• Luciadagen