Första maj

Ursprung och namn

Första maj som arbetarrörelsens dag beslutades vid Andra internationalens kongress i Paris 1889. Bakgrunden var de amerikanska strejkerna i Chicago våren 1886, där kravet var åttatimmarsdag. Internationalens beslut att utlysa 1 maj 1890 till global manifestationsdag — 'åtta timmars arbete, åtta timmars frihet, åtta timmars vila' — fick gehör i hela Europa. I Sverige hölls det första förstamajtåget redan samma år, 1890, och samlade tiotusentals demonstranter i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Historia

Frågan om att göra 1 maj till allmän helgdag väcktes första gången 1926, då Generalpoststyrelsen lämnade in ett förslag. Beslutet togs den 23 mars 1938, och lagen trädde i kraft 1 januari 1939 — första maj blev då Sveriges första icke-religiösa helgdag, vilket var ovanligt i en tid då samtliga röda dagar var kyrkliga. Idag regleras dagen av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förstamajtåget i Stockholm samlar fortfarande tiotusentals deltagare; Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Sveriges Kommunistiska Parti håller separata tåg från olika utgångspunkter.

Traditioner och firande

Förstamajtågen utgår från Norra Bantorget i Stockholm och liknande samlingsplatser i andra städer, med röda fanor, banderoller och blåsorkester. Tåget avslutas vanligen med tal av partiledare på Norra Latin eller Humlegården. Sveriges Television direktsänder partiernas tal. Många använder dagen till hemmaprojekt nu när vintern är slut: trädgårdsmöblerna kommer fram, grillar tänds för säsongens första utomhusmiddag, och bilen tvättas. Restauranger med uteservering öppnar för säsongen denna helg.

När infaller dagen

Första maj infaller alltid den 1 maj och är allmän helgdag enligt Lag (1989:253). Datumet är fast oavsett veckodag. När 1 maj infaller på en helg uppstår ingen ersättningsledighet — helgdagen 'försvinner' i praktiken för anställda som ändå skulle varit lediga.

Relaterade dagar

• Valborgsmässoafton
• Kristi himmelsfärdsdag
• Sveriges nationaldag