Kristi himmelsfärdsdag

Ursprung och namn

Kristi himmelsfärdsdag firas till minne av Kristi uppstigande till himlen efter sin uppståndelse, så som det skildras i Apostlagärningarnas inledning och Lukasevangeliets slut. Att högtiden förlades till just fyrtionde dagen efter påsk följer Apostlagärningarnas uppgift att Jesus uppenbarade sig för lärjungarna 'i fyrtio dagar' efter uppståndelsen. Högtiden firades i den kristna kyrkan från åtminstone 300-talets mitt; Augustinus av Hippo omtalar den i predikningar omkring år 400 som en allmän kristen festdag.

Historia

Kristi himmelsfärdsdag har varit allmän helgdag i Sverige sedan medeltiden och är idag upptagen i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Helgdagsreformen 1772 minskade antalet röda dagar kraftigt men behöll Kristi himmelsfärdsdag. I bondesamhället kallades dagen ibland 'betessläppningen' eftersom det ofta var den dag då boskapen släpptes ut på sommarbete. Eftersom dagen alltid infaller på en torsdag följer den i regel av en klämdag på fredagen, vilket gör helgen till ett av årets mest utnyttjade tillfällen för långhelg.

Traditioner och firande

Många använder den fyradagarslånga helgen — torsdag till söndag med klämdagen som mellanled — för att resa till sommarstugan, öppna husvagnen för säsongen eller göra årets första båttur. Trädgårdsarbete och vårfynd dominerar i hemmen. Svenska kyrkan firar gudstjänst med temat 'Kristus är Herre', men kyrkbänkarna är ofta glesare än till påsk eller jul. Många konfirmandläger förläggs till denna helg, då de fyra dagarnas sammanhållning fungerar bra. Vårens första utomhuskonserter och allsångskvällar lanseras från och med denna helg.

När infaller dagen

Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid på den torsdag som är fyrtio dagar efter påskdagen — sex söndagar in i påsktiden. Det betyder att dagen kan tidigast infalla den 30 april och senast den 3 juni. Påföljande fredag är inte helgdag men fungerar i praktiken som klämdag.

Relaterade dagar

• Påskdagen
• Annandag påsk
• Pingstdagen
• Valborgsmässoafton
• Första maj