Henning

Ursprung

Henning är en gammal kortform av Henrik, ett germanskt mansnamn sammansatt av haim/heim ('hem, hembygd') och rīk ('mäktig, härskare'). Formen uppstod genom medeltida förkortning av Henrik med den smekformande -ing-ändelse som var vanlig i det nordtyska och nordiska namnskicket, och har länge uppfattats som ett självständigt mansnamn. Den hör till samma namnfamilj som grundformen Henrik och den fornnordiska sidoformen Hemming.

Betydelse

'Hemmets härskare' eller 'den hemmamäktige' — kortform av Henrik, av germanskans haim ('hem') och rīk ('mäktig').

Kulturella referenser

Den mest kända bäraren är kriminalförfattaren Henning Mankell (1948–2015), vars romanserie om kommissarie Kurt Wallander hör till de mest översatta och spridda svenska deckarverken och har filmatiserats både i Sverige och internationellt; Mankell var också dramatiker och delade under många år sin tid med teaterarbete i Maputo i Moçambique. Författaren Henning Berger (1872–1924) skildrade i sin debutsamling Där ute (1901) och romanen Ysaïl (1905) svenska emigranters liv i Chicago och hörde till de första svenska författare som skrev direkt för film. Den korta, klangrika formen knyter an till grundnamnet Henrik. Henning delar namnsdag den 22 maj med den besläktade fornnordiska formen Hemming.

Popularitet

Henning var vanligt i Sverige kring sekelskiftet 1900 och föll därefter tillbaka, men har under 2000- och 2010-talen upplevt en tydlig renässans i takt med det förnyade intresset för korta, klassiska och gammaldags nordiska mansnamn. Det hör i dag till de återkomna namn som åter ges till nyfödda och förenar gammaldags charm med samtida klang.

Närbesläktade namn

• Henrik
• Henning
• Hemming