Hjördis

Ursprung

Hjördis är ett fornnordiskt kvinnonamn sammansatt av fornvästnordiskt hjǫrr (urnordiskt *heruR, 'svärd') och dís ('dis, kvinnlig skyddsgudom'). Efterleden dís syftar på de diser, kvinnliga skyddsväsen, som i förkristen nordisk tro vördades vid offerhögtiden disablot, och den ingår i en hel rad nordiska kvinnonamn. Namnet är känt från den isländska Volsungasagan och bärs där av en sagogestalt; det hör till samma nordiska namnskikt som andra dís-namn som Disa, Freydis och Tordis. Den korta, klangfulla formen togs åter upp i svensk namnskatt under 1800-talets nationalromantik, då fornnordiska namn kom på modet.

Betydelse

'Svärdets dis' eller 'svärdsgudinnan' — av fornnordiskans hjǫrr ('svärd') och dís ('kvinnlig skyddsgudom, gudinna').

Kulturella referenser

I den fornnordiska Volsungasagan är Hjördis dotter till kung Eylime och hustru till Sigmund; efter makens död föder hon Sigurd Fafnesbane, en av nordisk hjälteepiks centralgestalter. Bland moderna bärare märks skådespelerskan Hjördis Petterson (1908–1988), som var verksam vid bland annat Dramaten och Göteborgs stadsteater, medverkade i över hundra svenska filmer från 1930-talet och framåt och blev folkkär som Selma i Lilla Fridolf-filmerna. Operasångerskan Hjördis Schymberg (1909–2008) var en av Kungliga Operans ledande koloratur- och lyriska sopraner och utnämndes till hovsångerska 1943. Den korta, distinkta formen har gett namnet en stark fornnordisk-mytologisk klangbotten. Hjördis har namnsdag den 3 februari, samma dag som det besläktade Disa.

Popularitet

Vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft, då fornnordiska kvinnonamn var på modet. I dag är Hjördis sällsynt bland nyfödda men förekommer som ett medvetet historiskt val bland föräldrar med smak för fornnordiska namn, och formen behåller en stark klassisk klangbotten.

Närbesläktade namn

• Disa
• Hjördis