Ingemund

Ursprung

Ingemund är ett nordiskt mansnamn sammansatt av förleden Ing(e)- och efterleden -mund ('beskydd, skydd'). Förleden Ing- knyter namnet till den fornnordiska fruktbarhetsguden Yngve-Frej (Ing), och grundbetydelsen brukar tolkas som 'den som står under Ings beskydd'. Namnet är belagt redan i runtraditionen i formen inkimuntr och hör till den breda Ing-namnfamiljen tillsammans med Inge, Ingemar, Ingvar, Ingvald och Ingeborg. Efterleden -mund återkommer i samma germanska namnskikt som Sigmund och Edmund.

Betydelse

'Den som Yngve-Frej beskyddar' eller 'Ings beskydd' — av den fornnordiska förleden Ing-, knuten till fruktbarhetsguden Yngve-Frej, och efterleden -mund ('beskydd, skydd, hand').

Kulturella referenser

Namnets äldsta förebild är Ingimundr den gamle (omkring 865–935), huvudgestalt i den isländska Vatnsdæla saga; enligt sagan vann han kung Harald Hårfagres vänskap och fick av honom en silveramulett föreställande guden Frej, vilket knyter den fornnordiska bäraren till namnets Ing-led. Bland svenska bärare märks socialdemokraten Ingemund Bengtsson (1919–2000) från Veddige i Halland, som var riksdagens talman 1979–1988 och dessförinnan jordbruksminister och arbetsmarknadsminister. Företagsekonomen Ingemund Hägg är professor emeritus vid Uppsala universitet och en av initiativtagarna till Föreningen Företagsekonomi i Sverige. Den långa, distinkta formen har en folklig, fornnordisk klangbotten. Ingemund har namnsdag den 2 april, samma dag som Gudmund.

Popularitet

Vanligast i Sverige under 1900-talets första hälft, med en starkast period kring 1920–1944, då Ingemund hörde till bondebefolkningens gängse mansnamn. Därefter har namnet blivit alltmer sällsynt och ges i dag mycket sällan till nyfödda, men det förblir ett klassiskt och tydligt nordiskt mansnamn med stark folklig prägel, förknippat med generationen född under mellankrigstiden.

Närbesläktade namn

• Ingemar
• Sigmund
• Edmund