Sigbritt

Ursprung

Sigbritt (även stavat Sigbrit) är ett germanskt kvinnonamn, etymologiskt sammansatt av sigu ('seger') och beraht ('lysande, glänsande'), med rötter i den äldre kontinentala namnskatten. I modern svensk namnbildning har efterleden ofta uppfattats som kortformen Britt (av Birgitta), så att namnet i folklig tolkning lästs som en sammansättning av Sig- och Britt. Namnet hör därmed både till de gamla seger-namnen och till 1900-talets svenska Britt-namn. Sigbritt delar namnsdag med Sigurd den 10 januari.

Betydelse

'Den segerlysande' eller 'glänsande av seger' — av germanskans sigu ('seger') och beraht ('lysande'); i folklig tolkning 'segerns Britt'.

Kulturella referenser

Bland bärarna märks Sigbritt Karlsson (1958–2024), professor i polymerteknik och Kungliga Tekniska högskolans första kvinnliga rektor, tillträdd 2016 och dessförinnan rektor för Högskolan i Skövde. I den närliggande stavningen Sigbrit bars namnet av Sigbrit Franke (1942–2022), professor i pedagogik, rektor för Umeå universitet 1992–1998 och Sveriges första kvinnliga universitetskansler; efter henne har en gata vid Umeå universitet fått namnet Sigbrit Frankes gata. Hit hör också författaren och översättaren Sigbritt Eklund. Den klingande formen var som mest använd under mellankrigstiden och uppfattas i dag som ett karakteristiskt namn för en äldre svensk generation, knappast längre buret av nyfödda.

Popularitet

Sigbritt var ganska vanligt i Sverige under 1920- och 1930-talen, då sammansatta kvinnonamn på -britt var på modet, men förekommer i dag nästan inte alls bland nyfödda. Namnet bärs framför allt av en äldre generation och har en tydligt tidstypisk, folklig klangbotten utan någon modern renässans.

Närbesläktade namn

• Birgitta
• Britt
• Sigborg