Sigurd

Ursprung

Sigurd är ett fornnordiskt mansnamn sammansatt av sigr ('seger') och vǫrðr ('väktare, vårdare'), med betydelsen 'segerns väktare'. Det hör till den stora gruppen nordiska sig-namn och är belagt redan på vikingatida runstenar. Namnet står nära den besläktade formen Sigvard, med vilken det ofta sammanblandas, liksom den germanska motsvarigheten Siegfried. Sigurd delar namnsdag med Sigbritt den 10 januari. Till samma namnfamilj hör Sigvard, kortformen Sigge och den tyska formen Siegfried.

Betydelse

'Segerns väktare' eller 'segerväktare' — av fornnordiskans sigr ('seger') och vǫrðr ('väktare').

Kulturella referenser

Sigurd Fafnesbane (på tyska Siegfried) hör till den fornnordiska hjälteepikens mest centrala gestalter genom Volsungasagan, Eddans hjältekväden och Richard Wagners operacykel Nibelungens ring. Han dödar draken Fafner, vinner dess guldskatt och dödas till slut genom Brynhilds försorg. Bland svenska bärare märks runologen och slavisten Sigurd Agrell (1881–1937), professor i slaviska språk vid Lunds universitet, känd dels för sin uppmärksammade uthark-teori om runradens ordning, dels för sin länge gällande översättning av Tolstojs Anna Karenina. Skådespelaren och regissören Sigurd Wallén (1884–1947) hörde till svensk films folkkära pionjärer och regisserade ett fyrtiotal filmer, däribland Munkbrogreven (1935), som blev Ingrid Bergmans debutfilm. Den korta, kärva fornnordiska formen har en stark klassisk prestige.

Popularitet

Sigurd var vanligt i Sverige under 1900-talets första hälft men blev därefter sällsynt bland nyfödda. Sedan 2010-talet har namnet upplevt en mild renässans bland föräldrar med smak för fornnordiska mansnamn, i takt med det förnyade intresset för namn som Sixten, Sigge och Sigrid. Den klangrika formen förenar en djup mytologisk bakgrund med en utpräglat nordisk, ålderdomlig prägel.

Närbesläktade namn

• Sigvard
• Siegfried
• Sigge