Torgny

Ursprung

Torgny är ett fornnordiskt mansnamn av Þórgnýr, sammansatt av gudanamnet Þórr ('åskguden Tor') och gnýr ('dån, larm, vapengny'). Den ungefärliga innebörden är 'Tors dån', och namnet antas ibland ha givits åt personer med kraftig stämma. Det hör till den stora gruppen Tor-namn i den nordiska namnskatten och levde kvar i folklig namnskatt genom medeltiden. Den moderna stavningen Torgny står vid sidan av den äldre Thorgny.

Betydelse

'Tors dån' eller 'åskans larm' — av Þórr ('Tor') och fornnordiskans gnýr ('dån, larm, särskilt vapengny'). Efterleden gnýr betecknade ett starkt, dånande ljud, varför namnet ibland tolkas som en anspelning på en mäktig röst.

Kulturella referenser

Den mest kände bäraren i äldre tid är Torgny lagman, lagman i Tiundaland som enligt Snorre Sturlassons Heimskringla omkring år 1018 vid tinget i Uppsala höll det berömda Torgnytalet och förmådde kung Olof Skötkonung att sluta fred med Norge; figuren är dock sannolikt en litterär gestaltning hos Snorre snarare än en historiskt belagd person. I modern tid bars namnet av författaren Torgny Lindgren (1938–2017), ledamot av Svenska Akademien från 1991, vars roman Bat Seba (1984) belönades med det franska Prix Femina 1986 och som senare fick Augustpriset 1995 för Hummelhonung.

Popularitet

Torgny var vanligt i Sverige under 1900-talets mitt men har sedan dess blivit sällsynt bland nyfödda. I dag uppfattas det som ett klassiskt fornnordiskt namn med stark historisk klangbotten, inte minst genom kopplingen till den medeltida lagmannen. Namnsdag firas den 26 februari, tillsammans med Torkel.

Närbesläktade namn

• Torgny
• Tor