Torun

Ursprung

Torun är ett av den nordiska namnskattens äldsta kvinnonamn, av fornnordiskans Þórunn, sammansatt av gudanamnet Þórr ('åskguden Tor') och ett efterled -unn som vanligen härleds ur verbet unna ('älska'). Det är belagt redan på vikingatida runstenar och hör till den stora gruppen kvinnonamn med Tor-förleden. Genom medeltiden levde det kvar i folklig namnskatt, och den korta, klangfulla formen fick förnyad spridning under 1800- och 1900-talen. Torun hör till samma namnfamilj som Tora, Torborg och Tordis.

Betydelse

'Den Tor-älskade' eller 'tillägnad Tor' — av Þórr och efterleden -unn, som knyts till verbet unna ('älska'). Förleden binder namnet till åskguden Tor, en innebörd det delar med flera andra fornnordiska kvinnonamn.

Kulturella referenser

Den mest kända bäraren är formgivaren Torun Bülow-Hübe (egentligen Vivianna Torun Bülow-Hübe, 1927–2004), född i Malmö och i hela sitt verksamma liv kallad Torun; hon räknas som en av efterkrigstidens internationellt mest hyllade nordiska silver- och smyckekonstnärer, känd för sina rena, tidlösa former som bars av samtidens kulturpersonligheter. Konstnären Torun Munthe (född Brate, 1891–1993) studerade vid Konstakademien i Stockholm och målade framför allt porträtt, ofta av barn, men arbetade även med textil för offentliga miljöer; hon är representerad vid Nationalmuseum. Den korta, distinkta fornnordiska formen har gett namnet en tydligt nordisk klangbotten.

Popularitet

Torun var som vanligast i Sverige under 1900-talets första hälft men har sedan dess blivit sällsynt bland nyfödda. Den klangfulla fornnordiska formen lever vidare som ett ovanligt men igenkännligt val, i samma våg av gamla nordiska kvinnonamn som Tora och Tove. Namnsdag firas den 23 februari, tillsammans med Torsten.

Närbesläktade namn

• Tora
• Torun
• Reidun