Birgittadagen

Brittmässan i almanackan

Den 7 oktober står namnen Birgitta och Birgit i den svenska almanackan, och dagen har sedan gammalt också kallats Brittmässan. Det är ingen röd dag, utan en märkesdag i folklig tradition som knyter samman ett av Sveriges mest kända helgon med höstens väder.

Birgittadagen markerar ingen officiell ledighet, men datumet är väl förankrat. Det går tillbaka på att Birgitta Birgersdotter, heliga Birgitta av Vadstena, helgonförklarades just den 7 oktober. Sedan dess har dagen burit hennes namn i kalendern.

Till Brittmässan hör en särskild förväntan på vädret. Folktron har länge knutit några varmare och soligare dagar i början av oktober till Birgittas dag, en period som fått namnet brittsommar. På så vis är Birgittadagen både en kyrklig minnesdag och en gammal väderdag som lever kvar i språket.

Birgitta Birgersdotter från Finsta till Rom

Birgitta Birgersdotter föddes omkring 1303 i en stormannasläkt i Uppland, enligt traditionen på gården Finsta. Hon kom tidigt in i samhällets toppskikt: omkring 1316 giftes hon bort med Ulf Gudmarsson, lagman i Närke, och paret bosatte sig på Ulvåsa vid sjön Boren i Östergötland. Tillsammans fick de åtta barn.

En av döttrarna, Katarina, skulle själv bli helgonförklarad och föreståndare för klostret i Vadstena. Birgitta levde alltså först ett världsligt liv som hustru och godsägare innan hennes religiösa kallelse tog över.

Efter Ulfs död ägnade Birgitta sig helt åt sina visioner och åt kyrkliga frågor. År 1349 reste hon till Rom och kom aldrig att återvända till Sverige. Hon dog den 23 juli 1373 i sitt hus vid Piazza Farnese i Rom. Hennes kvarlevor fördes därefter hem den långa vägen till Vadstena, dit de anlände 1374.

Vadstena kloster och Birgittinorden

Birgittas största avtryck blev den klosterorden hon grundade. Orden, formellt Ordo Sanctissimi Salvatoris men i dagligt tal Birgittinorden, fick påvligt godkännande av Urban V år 1370. Moderklostret förlades till Vadstena vid Vättern, på mark som tidigare varit kungsgård.

Vadstena kloster invigdes 1384, efter Birgittas död, och växte snabbt till ett av Nordens viktigaste andliga och kulturella centrum under senmedeltiden. Här verkade dottern Katarina som föreståndare, och klostret blev känt för sin bok- och skrivkultur.

Birgittas religiösa auktoritet vilade på hennes uppenbarelser. De visioner hon menade sig ha fått nedtecknades på latin och spreds som Revelationes, de himmelska uppenbarelserna, vilket gjorde henne känd långt utanför Norden. Vid reformationen drogs klostertiden till ända: moderklostret i Vadstena stängdes 1595, men minnet av Birgitta och hennes orden levde vidare.

Varför helgondagen ligger 7 oktober

Att Birgittadagen infaller just den 7 oktober hänger ihop med hennes helgonförklaring. Processen att upphöja Birgitta till helgon inleddes 1377, några år efter hennes död, och drevs av svenska kyrkliga företrädare.

Den 7 oktober 1391 helgonförklarades hon av påven Bonifatius IX. Det är detta datum som gett henne plats i almanackan och gjort den 7 oktober till hennes dag. Birgitta blev därmed Sveriges enda medeltida kvinnliga helgon och en av få nordiska kvinnor med den ställningen.

Hennes betydelse har bestått in i modern tid. År 1999 utsågs heliga Birgitta till ett av Europas skyddshelgon, tillsammans med Katarina av Siena och Edith Stein. Få svenska historiska gestalter har fått en sådan internationell ställning, och Birgittadagen är ett av de spår hon lämnat efter sig i den svenska kalendern.

Brittsommar: höstens efterlängtade värme

Den folkliga sidan av Birgittadagen handlar om vädret. Med brittsommar menas en period av varma och soliga dagar kring Birgittas dag, ofta avgränsad till tiden den 4–10 oktober. För att det ska räknas som äkta brittsommar brukar man kräva att en svalare, höstlik period kommit före.

Namnet knyts till en legend om Birgitta. Hon ska ha tyckt att det nordiska klimatet var så kallt och kärvt att hon bad för folket, varpå några extra sommardagar gavs kring hennes dag. Dessa kom att kallas brittsommar.

Alla år bjuder inte på brittsommar, och meteorologer påminner ofta om att den kan utebli helt. Några år har ändå stuckit ut med ovanligt varmt höstväder över stora delar av landet, bland annat 1973, 1995, 2005 och 2018. Den 9 oktober 1995 noterades 24,5 grader i Oskarshamn, ett svenskt värmerekord för oktober.

När infaller dagen

Fast datum: Birgittadagen infaller varje år den 7 oktober, då Birgitta och Birgit har namnsdag. Det är ingen röd dag utan en gammal märkesdag, även kallad Brittmässan.

Relaterade dagar

• Mickelsmäss
• Larsmässa
• Mårten gås