Mårten gås

När mårtensafton infaller och vad som firas

Mårtensafton infaller den 10 november och är kvällen då man av tradition äter gås, vilket gett upphov till namnen mårtensgås och Mårten gås. Själva namnsdagen Mårten ligger dagen efter, den 11 november, medan den 10 november är aftonen då middagen hålls. Dagen är ingen helgdag eller röd dag, utan en folklig höstsed som främst märks vid festmåltider hemma och på restauranger.

Kärnan i firandet är gåsmiddagen. Gåsen serveras stekt, ofta med svartsoppa som förrätt, och måltiden markerar en höjdpunkt i senhösten innan vintern tar vid. Att äta gås just nu har en praktisk bakgrund: i senhösten var gässen färdiggödda och därmed som bäst att slakta och äta. Traditionen lever i dag kvar tydligast i södra Sverige, men gåsmiddagar ordnas på krogar i stora delar av landet under november.

Helgonet Martin av Tours och gåsen

Mårten är den svenska formen av Martin, och dagen är uppkallad efter biskop Martin av Tours. Han föddes omkring år 316 i Savaria i nuvarande Ungern, blev biskop av Tours från år 371 och dog den 8 november 397 i Candes i Frankrike. Han begravdes den 11 november, och det är begravningsdagen som blev hans minnesdag i den kyrkliga kalendern.

Kopplingen till gåsen förklaras av en legend. När invånarna i Tours ville göra Martin till biskop mot hans vilja gömde han sig enligt sägnen bland gässen för att slippa uppdraget. Gässen avslöjade honom med sitt kacklande, och Martin blev biskop ändå. Gåsen blev därmed helgonets attribut, och berättelsen användes som förklaring till varför just gås åts på hans dag. Sägnen finns i flera versioner men har samma grundmotiv: gässen som förrådde sitt eget öde.

Från fransk helgondag till svensk höstsed

Att förknippa Martins minnesdag med gåsätande gjordes i Frankrike under tidig medeltid, och seden spred sig därifrån till Tyskland och så småningom till Sverige. Bakom låg en äldre höstrytm: senhösten var den naturliga tiden att slakta, och gässen var då färdiggödda efter sommarens bete.

Att Martinsfesten firades med mat och dryck är belagt tidigt. Kyrkliga källor från 500-talet nämner nattliga gästabud till Martins ära, dock utan att gås uttryckligen anges. Ett av de äldsta beläggen för just en mårtensgås är från år 1171, då en gås av silver skänktes till klostret Corvey "till Martinsfesten". Genom kontinentala förebilder, och senare tyskinspirerade stadsseder, kom gåsen att bli det självklara festmålet på Mårten, först i välbärgade kretsar och längre fram i bredare lager.

Gåsmiddagen i Sverige genom historien

I Sverige finns gåsen kopplad till den 11 november redan i en östgötsk runstav från 1400-talet, där dagen markeras med en inristad gås. Det äldsta svenska skriftliga belägget för en mårtensgås är från 1557, då adelsmannen Björn Persson Bååt i ett brev tackade sin bror för den gås han fått. Från drottning Kristinas hov finns uppgifter från 1646 om en mårtensgås fylld med plommon, äpplen, russin, peppar och ingefära.

Seden att äta gås på mårtensafton var länge förbehållen de högre stånden och välbärgade stadsfamiljer. Under 1800-talet spreds bruket bredare, delvis genom stadshantverkare som tog efter tyska seder, och i takt med ökat välstånd blev gåsen festmat för fler. Först under 1900-talets stigande välstånd fick mårtensfirandet och gåsen som festmat större spridning i samhället.

Svartsoppa och den skånska gåsamiddagen

Den klassiska gåsamiddagen inleds ofta med svartsoppa, en soppa kokad på gåsblod och kryddad med bland annat nejlikor, konjak och starkvin. Smaken beskrivs ibland som påminnande om pepparkaka, och soppan följs av stekt gås och gärna äppelkaka som efterrätt.

I dag uppfattas gåsamiddagen med svartsoppa som en typiskt skånsk sed, men menyn uppstod inte i Skåne. Den klassiska sammansättningen skapades enligt Nordiska museet av krögare i Stockholm vid 1800-talets mitt och kom först senare att räknas som skånsk. Att firandet ändå överlevde bäst i söder har en praktisk förklaring: när gåshållningen minskade i stora delar av Sverige under 1700-talet levde den kvar i Skåne, och Mårten har därför främst firats i Skåne, Blekinge och möjligen Halland. Bilden av en landskapsrätt är alltså bara ett par hundra år gammal.

När infaller dagen

Fast datum: mårtensafton infaller varje år den 10 november, kvällen då gåsmiddagen hålls. Namnsdagen Mårten ligger dagen efter, den 11 november. Det är ingen helgdag eller röd dag utan en folklig höstsed, och gåsmiddagar ordnas ofta under flera dagar i november.

Relaterade dagar

• Tjugondag Knut
• Våffeldagen
• Kanelbullens dag