Internationella barnmorskedagen

När infaller dagen och vad den är

Internationella barnmorskedagen infaller varje år den 5 maj och är ett fast datum som inte flyttas beroende på veckodag. Den 5 maj är inte en helgdag eller röd dag i Sverige, utan en yrkesdag som uppmärksammar barnmorskornas arbete inom förlossningsvård, mödravård och sexuell och reproduktiv hälsa.

Dagen samordnas internationellt av International Confederation of Midwives (ICM), en paraplyorganisation för nationella barnmorskeförbund. ICM tar varje år fram ett tema och ett material som de nationella föreningarna kan använda i sitt firande. Dagen uppmärksammas i fler än 50 länder och stöds av internationella organ som WHO och FN:s befolkningsfond UNFPA.

Hur dagen växte fram

Tanken på en egen internationell dag för barnmorskor diskuterades inom International Confederation of Midwives under slutet av 1980-talet, bland annat vid organisationens konferens 1987. Förslaget mognade fram genom samtal mellan flera nationella barnmorskeföreningar.

ICM lanserade formellt internationella barnmorskedagen 1992, och den har firats den 5 maj varje år sedan dess. Syftet är att synliggöra yrket och dess betydelse för mödra- och nyföddhetshälsa runt om i världen. Organisationen samlar nationella barnmorskeförbund från en stor del av världens länder och vill med dagen rikta uppmärksamhet mot både yrkets villkor och tillgången till barnmorskor.

Varje år knyts ett tema till dagen. Temat för 2024 lyfte barnmorskornas roll i klimatfrågan, och temat för 2025 handlade om barnmorskor som avgörande i varje kris. Firandet sker ofta genom seminarier, föreläsningar och sammankomster för yrkeskåren.

Barnmorskeyrket i Sverige har långa rötter

Barnmorskor har en lång historia i Sverige. De äldsta kända reglerna för jordgummor, som de tidiga barnmorskorna kallades, är från 1557. En mer organiserad utbildning kom i början av 1700-talet, då läkaren Johan von Hoorn drev den första formella barnmorskeundervisningen i Stockholm från 1708.

Under 1700-talet byggdes systemet ut steg för steg. Från mitten av århundradet skickades kvinnor från städerna till Stockholm för att läras upp, och 1777 kom ett rikstäckande reglemente med enhetliga krav. Sverige hörde därmed tidigt till de länder där barnmorskeyrket reglerades och professionaliserades, och vid slutet av 1800-talet förlöstes en stor majoritet av landets födande kvinnor av utbildade barnmorskor.

Svenska Barnmorskeförbundet och Johanna Hedén

Den svenska yrkeskårens egen organisation, Svenska Barnmorskeförbundet, bildades 1886 under namnet Allmänna Svenska Barnmorskeförbundet och räknas som landets första kvinnliga yrkesförening. Det första allmänna barnmorskemötet hölls i Stockholm den 12–14 juli 1886 och samlade omkring 200 barnmorskor.

Drivande kraft bakom förbundet var barnmorskan Johanna Bovall Hedén (1837–1912). Mötet samlades kring frågor om utbildning, ökat ansvar, nya arbetsuppgifter samt lön och pension. Hedén tog också initiativ till facktidskriften Jordemodern, vars första nummer kom ut 1888, där hon skrev under pseudonymen Syster Stork. Förbundet bär än i dag upp barnmorskedagen i Sverige under parollen att man varit i livets tjänst sedan 1886.

Vad en barnmorska gör i dag

En svensk barnmorska är en legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning inom sexuell och reproduktiv hälsa. Utbildningen till barnmorska omfattar ungefär tre terminers studier ovanpå sjuksköterskeexamen och ger behörighet att arbeta självständigt med en bred uppgift.

Arbetsfältet är större än enbart förlossningar. Barnmorskor sköter graviditetsövervakning och ultraljud inom mödravården, leder normala förlossningar och har medicinskt ansvar för mor och barn under födseln. De arbetar också med preventivmedelsrådgivning, förskrivning av preventivmedel, gynekologisk hälsa och stöd vid abort, och möter därmed människor i alla åldrar och skeden av livet. Att en och samma yrkesgrupp täcker hela detta fält, från ungdomsmottagning till förlossning, är delvis ett svenskt särdrag. Yrkets bredd är en viktig anledning till att barnmorskor är en central yrkesgrupp i svensk hälso- och sjukvård.

Så uppmärksammas dagen i Sverige

I Sverige bärs internationella barnmorskedagen främst upp av Svenska Barnmorskeförbundet. Förbundet använder den 5 maj för att lyfta fram barnmorskornas arbete och knyter ofta an till ICM:s årliga tema och material.

Dagen märks också lokalt. Förbundets avdelningar, till exempel i Göteborg, bjuder in till firanden, och frågan uppmärksammas i förbundets egen tidskrift Jordemodern. Internationellt engagemang för barnmorskors villkor i andra delar av världen återkommer som tema, och organisationer som RIFFI har också uppmärksammat dagen. På så sätt blir den 5 maj både ett tillfälle att hylla yrket och att driva frågor om bemanning, kompetens och kvinnors hälsa.

När infaller dagen

Fast datum: internationella barnmorskedagen infaller varje år den 5 maj, oavsett veckodag. Det är ingen helgdag eller röd dag i Sverige, utan en yrkesdag som lyfter fram barnmorskornas arbete inom förlossningsvård och sexuell och reproduktiv hälsa.

Relaterade dagar

• Internationella sjuksköterskedagen
• Världshälsodagen
• Internationella kvinnodagen