Pepparkakans dag

Pepparkakans dag den 9 december hyllar Sveriges folkkäraste julbakelse, från Vadstena klosters 1400-tal till pepparkakshus och knäckta önskningar.

9 december 2026

En egen dag mitt i adventsbaket

Den 9 december firas pepparkakans dag i Sverige, en temadag tillägnad en av landets mest älskade julbakelser. Dagen är ingen röd dag i almanackan utan en informell temadag, och den infaller mitt i adventstiden när pepparkaksbaket redan är i full gång i många hem. Enligt flera källor instiftades dagen 2006 av AB Annas Pepparkakor för att lyfta fram pepparkakan inför julen.

Firandet märks på flera håll samtidigt. Butiker och caféer säljer extra mycket pepparkakor, och i hemmen rullas och kavlas deg till hjärtan, grisar, gubbar och hela pepparkakshus. Försäljningen av pepparkakor är som störst under just december månad, och dagen ligger lägligt i tid med adventsbaket. December är pepparkakornas givna högsäsong, och dagen blir ett tillfälle att uppmärksamma en bakelse som annars mest tas för given som en självklar del av svensk jul. Att baka själv hör till poängen: det är doften av varm pepparkaksdeg i ugnen lika mycket som själva kakan som hör december till.

Från Vadstena kloster till svenska kök

Pepparkakan har en lång historia i Sverige. Kryddade kakor av den här typen bakades i stor mängd i Tyskland under medeltiden, där staden Nürnberg blev något av ett centrum för pepparkakor. En vanlig teori är att pepparkakan kom till Sverige söderifrån, från det tyska området.

I svenska källor dyker pepparkakor upp tidigt. Redan på 1400-talet finns peppar omnämnd som ingrediens i kakor i noteringar från Vadstena kloster, där birgittinerna förde anteckningar om sin hushållning. Det är ett av de äldsta svenska spåren av den kryddade kakan.

Längre fram blev pepparkakan vanligare i vanliga hem. Pepparkaksrecept återfanns i svenska kokböcker först på 1700-talet, och i samband med det blev pepparkaksbaket i hemmen allt vanligare. Vägen från klostrens och de välbärgades kök ut till bredare lager tog alltså flera hundra år.

Det är inte pepparn som ger smaken

Namnet till trots är det inte svartpeppar som ger pepparkakan dess karaktäristiska smak. De kryddor som dominerar i en klassisk pepparkaka är i stället ingefära, kanel, nejlika och kardemumma, en kombination som ger den värmande och tydligt juliga doften.

Den svenska pepparkakan bakas oftast tunn och knäckig, till skillnad från mjukare kryddkakor i andra länder. Degen kavlas ut tunt, kakorna stansas ut med former och gräddas tills de blir spröda. Vanliga former är hjärtan, grisar, gubbar, gummor och stjärnor, och i äldre tid kunde pepparkaksformar och utskurna kakmodeller bära både figurer och symboler.

Resultatet är en bakelse som lika gärna äts som den är till en kopp kaffe eller glögg som den används till att bygga och pynta pepparkakshus inför julen. Att kavla, stansa och dekorera kakorna hör för många hem till själva julstöket, och pepparkakshuset har blivit ett återkommande pysselprojekt i december.

Önskningen som ska slå in

Till pepparkakan hör en lek som lever kvar än i dag. Man lägger en pepparkaka i den öppna handflatan och knackar lätt på den med andra handens fingrar. Om kakan går i exakt tre delar får man önska sig något tyst för sig själv, och önskan ska då gå i uppfyllelse.

Seden beskrivs ha uppstått redan under medeltiden och brukar lekas vid jul. Kakkrossandet är en av de små traditioner som binder samman pepparkakan med julfirandet, vid sidan av själva bakandet. För många hör knäckandet och önskandet lika självklart till adventsfikat som doften av nygräddade pepparkakor.

Annas och pepparkakans plats i julen

Bakom temadagen står AB Annas Pepparkakor, ett företag med rötter i en hembakstradition. Annas grundades 1929, när systrarna Anna och Emma Karlsson öppnade ett hembageri på Östermalm i Stockholm. Företaget växte sedan till en av landets mest kända pepparkakstillverkare.

I dag är pepparkakan en självklar del av den svenska julen. Den hör hemma på adventsfikat, i pepparkakshus och på julbordet, och pepparkaksbak är för många en del av julstöket tillsammans med barnen. Att en så vardaglig och folkkär bakelse fått en egen temadag den 9 december säger något om dess plats i svensk jultradition: pepparkakan är inte bara en kaka, utan en doft och en stämning som hör december och advent till.

När infaller dagen

Fast datum: pepparkakans dag infaller varje år den 9 december. Det är ingen helgdag eller röd dag, utan en temadag mitt i adventstiden som uppmärksammas av butiker, caféer och i många svenska hem.

Relaterade dagar

Vanliga frågor

När är pepparkakans dag?
Pepparkakans dag infaller alltid den 9 december. Det är ett fast datum och ingen röd dag, utan en temadag mitt i adventstiden som enligt flera källor instiftades 2006 av AB Annas Pepparkakor.
Varför heter det pepparkaka när det inte är peppar i?
Smaken kommer i dag från kryddor som ingefära, kanel, nejlika och kardemumma, inte svartpeppar. Den kryddade kakan har gamla anor i Sverige och finns omnämnd redan på 1400-talet i noteringar från Vadstena kloster.
Hur gammal är pepparkakan i Sverige?
Kryddade kakor bakades i Tyskland under medeltiden, och i Sverige finns peppar som kakingrediens noterad redan på 1400-talet vid Vadstena kloster. Pepparkaksrecept dök upp i svenska kokböcker först på 1700-talet, då hembaket blev vanligare.
Vad innebär traditionen att knäcka pepparkakan i tre delar?
Man lägger en pepparkaka i handflatan och knackar lätt på den. Om den går i exakt tre delar får man önska sig något tyst, och önskan ska gå i uppfyllelse. Seden sägs ha medeltida ursprung och lekas vid jul.
Vem ligger bakom pepparkakans dag?
Dagen instiftades enligt flera källor 2006 av AB Annas Pepparkakor. Annas grundades 1929 av systrarna Anna och Emma Karlsson, som öppnade ett hembageri på Östermalm i Stockholm.

Källor

Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.

Ha kalendern i fickan

Öppna i mobilen