Persmässan

Persmässan den 29 juni är apostlarna Petrus och Paulus dag, en gammal kyrklig högtid och märkesdag som länge styrde höbärgningen i bondeåret.

29 juni 2026

Persmässan den 29 juni

Den 29 juni heter Persmässan, i folkmun även Persmäss, Persmässa eller Persmässodagen. Namnet kommer av aposteln Petrus, som i svensk tradition blivit Per, och eftersom dagen delas med aposteln Paulus kallas den också Per och Pål.

Persmässan firas till åminnelse av apostlarna Petrus och Paulus och har burit deras minne i den svenska kalendern sedan medeltiden. Enligt Svenska Akademiens ordbok är persmässa en kyrklig högtid som förr firades på apostlarnas dag den 29 juni, men ordet användes också om de marknader som hölls på eller nära dagen.

I dag är Persmässan ingen röd dag utan en folklig märkesdag. Dess läge i slutet av juni gjorde den till en självklar hållpunkt i bondeåret, mitt emellan midsommar och högsommarens slåtter.

Apostlarna Petrus och Paulus

Den västliga kyrkan lade Petrus och Paulus minnesdag på samma datum, den 29 juni. Valet av dag knyts i den kristna traditionen antingen till apostlarnas död eller till att deras reliker flyttades till en helgedom.

Petrus var en av Jesu tolv apostlar och företog enligt traditionen missionsresor efter Jesu död, bland annat till Mindre Asien och Antiokia. Paulus var från början en förföljare av de kristna men omvände sig sedan han enligt berättelsen mött Jesus i en syn på vägen mot Damaskus.

I Svenska kyrkan lever de båda apostlarna kvar i kalendern. Sedan 1983 kallas den söndag som infaller kring den 29 juni för Apostladagen, en direkt fortsättning på den medeltida Petri och Pauli dag.

Höbärgningens märkesdag

Märkesdagarna var dagar som i äldre tid fungerade som hålltider för arbetsåret och som underlag för väderspådomar. Persmässan var en av sommarens viktigaste, för den låg precis när höet skulle bärgas.

En skribent på 1700-talet klagade på att bönderna slog gräset för tidigt och påpekade att gräsväxten i regel inföll mellan midsommaren och Persmässan. Med andra ord ansågs gräset stå som bäst först fram emot slutet av juni, och den som mejade ängarna för tidigt fick ett magrare hö.

Dagen blev på så vis en naturlig tidsmarkör för slåttern. Att hålla isär midsommar och Persmässan gav bonden ett par veckors spann att läsa av växtligheten innan liarna gick i gräset.

Dagen satte också spår i växtnamnen. Älggräset, som slår ut med vita doftande vippor just kring månadsskiftet juni–juli, kallades på sina håll persmässegräs efter den dag då det stod i full blom.

Persmässeregn och väderspådomar

Som många märkesdagar bar Persmässan på väderspådomar. Christer Topelius noterade att bönderna i Medelpad satte stort värde på regn kring den 29 juni och sade att det är guld i botten av persmässeregn, och att regnet på dagen föll som silverpengar.

Bakom uttrycken låg en praktisk insikt. Ett lagom regn i slutet av juni gynnade både hö och gröda inför den arbetsintensiva sommaren, medan torka kunde knäcka skörden.

Väderspådomar av det här slaget samlades senare i bondepraktikan, den folkliga väderhandbok som översattes till svenska 1662 och spreds vida omkring. Dess spådomar ska tas som kuriosa, men de visar hur noga man knöt vädret till bestämda kalenderdagar.

Från kyrklig högtid till persmässomarknad

Under den katolska tiden var den 29 juni en av kyrkans största festdagar, med både vaka kvällen före och fasta. Christer Topelius berättar att den firades särskilt i Strängnäs, där höga böter drabbade den som störde det allmänna lugnet på dagen.

Apostladagarna var halvhelgdagar fram till den stora helgdagsreduktionen 1772, då ett kungligt påbud den 4 november drog in helgdagsstatusen för en lång rad dagar. Som halvhelgdag innebar Persmässan att förmiddagen var ledig för gudstjänst medan eftermiddagen ägnades åt vanliga sysslor. Petri och Pauli dag förlorade därmed sin lediga förmiddag, men levde vidare i folklig sed.

Framför allt levde namnet kvar i marknadslivet. I Linköping hölls en marknad som kallades Persmäss på den 29 juni, och Persmässomarknad blev en stående benämning på handelsdagar kring högsommaren. Så förvandlades en helgondag till en världslig marknadsdag.

När infaller dagen

Fast datum: Persmässan, även kallad Persmäss, Persmässa eller Persmässodagen, infaller varje år den 29 juni. Det är apostlarna Petrus och Paulus dag och numera ingen helgdag.

Relaterade dagar

Vanliga frågor

När är Persmässan?
Persmässan infaller varje år den 29 juni, apostlarna Petrus och Paulus dag. Den kallas också Persmäss, Persmässa eller Persmässodagen. Det är ett fast datum och numera ingen helgdag i Sverige.
Varför heter dagen Persmässan?
Namnet kommer av aposteln Petrus, som i svensk folktradition blivit Per. Eftersom den 29 juni firas till minne av både Petrus och Paulus kallas dagen även Per och Pål. Persmässa betyder ungefär Petrusmässa, alltså Petrus högtidsdag.
Vad betyder uttrycket persmässeregn?
Persmässeregn är regn som faller kring den 29 juni. I Medelpad sågs det som ett gott tecken, och man sade att det är guld i botten av persmässeregn. Ett lagom regn i slutet av juni gynnade hö och gröda inför sommaren.
Var Persmässan en helgdag?
Ja, under katolsk tid var den 29 juni en av kyrkans största festdagar och därefter en halvhelgdag. Vid helgdagsreduktionen 1772 drogs apostladagarnas helgdagsstatus in, och Persmässan upphörde att vara en ledig dag.
Vad var en persmässomarknad?
Persmässomarknad var en marknad som hölls på eller nära den 29 juni. I Linköping kallades dagens marknad Persmäss. Namnet lever kvar som benämning på handelsdagar kring högsommaren, ett spår av dagens gamla ställning som kyrklig högtid.

Källor

Källorna är externa; för fullständig information, läs originalpublikationerna.

Ha kalendern i fickan

Öppna i mobilen