Fruntimmersveckan

En vecka med sex kvinnonamn

Fruntimmersveckan är namnet på veckan 18–24 juli, den näst sista veckan i juli. Beteckningen kommer av att alla dagar i veckan utom den första bär kvinnonamn i den svenska almanackan. Den 18 juli inleds veckan med mansnamnet Fredrik, med varianten Fritz, men därefter följer sex dagar i rad med namn som traditionellt burits av kvinnor.

Namnsdagarna är Sara den 19 juli, Margareta med kortformen Greta den 20 juli, Johanna den 21 juli, Magdalena och Madeleine den 22 juli, Emma och Emmy den 23 juli samt Kristina med formen Kerstin den 24 juli. Det är denna obrutna rad av kvinnonamn som har gett veckan dess namn. Uppgifterna om namnlängden finns hos Institutet för språk och folkminnen.

Helgonen bakom namnen

Flera av namnen i veckan går tillbaka på helgon som firades i den medeltida kyrkokalendern. Margareta av Antiokia, en jungfrumartyr som enligt traditionen dog på 300-talet, hade sin dag den 20 juli. Maria Magdalena, känd från evangelierna, firades den 22 juli, och Kristina, en martyr från samma tid, låg den 24 juli. Dessa fasta helgondagar bildade stommen i veckan.

Övriga namn har bibliska eller senare ursprung. Sara, hustru till Abraham i Gamla testamentet, fördes in i almanackan 1698. Johanna och Emma kom till senare. Att just dessa kvinnonamn hamnade efter varandra i kalendern var alltså ingen slump, utan ett arv från det medeltida helgonfirandet som sedan byggdes på med nya namn. Uppgifterna är hämtade från Nordiska museet och Institutet för språk och folkminnen.

Så fick namnlängden sin form

Den rad av kvinnonamn som veckan bygger på växte fram under flera hundra år. Vid mitten av 1700-talet innehöll den svenska almanackan sex kvinnonamn i följd den 19–24 juli. Namnlängden fick sedan sitt nuvarande utseende 1827, då Emma lades till den 23 juli. Enligt Nordiska museet skedde det sedan kronprinsessan Josefina meddelat att hon tänkte ge en dotter namnet Emma.

Själva uttrycket fruntimmersveckan är yngre än namnlängden. De första kända beläggen för ordet finns enligt Institutet för språk och folkminnen från 1840-talet, medan Svenska Akademiens ordbok anger 1870 som det äldsta skriftliga belägget. Ordet fruntimmer var länge en neutral benämning på kvinnor och har först på senare tid fått en något ålderdomlig klang.

Veckan som skulle vara regnig

Fruntimmersveckan är mest känd för sitt rykte att vara regnig. I folktron sades det att kvinnonamnen drog med sig nederbörd, och i Skåne fanns talesättet att fruntimren inte håller tätt. Särskilt Margaretadagen den 20 juli pekades ut som en regndag, vilket fångades i uttryck som att Margareta gråter och att Greta väter nötterna.

Regnet hade praktisk betydelse i bondesamhället, där veckan inföll mitt under hötiden och skörden var beroende av vädret. Väderreglerna fördes vidare muntligt och knöts ibland till Bondepraktikan, en gammal spådoms- och väderbok som kom till Sverige på 1600-talet. Enligt SMHI är kopplingen mellan de enskilda talesätten och Bondepraktikan dock osäker. Folktron levde ändå vidare, och tanken att fruntimren gråter dyker fortfarande upp när det regnar i juli.

Vad mätningarna visar

Stämmer ryktet om att veckan är blötare än andra? Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har granskat saken. Veckan infaller visserligen under en av årets nederbördsrikaste perioder, eftersom mitten av juli till början av augusti ofta är regnig i stora delar av landet. Men någon särställning har fruntimmersveckan inte.

Enligt SMHI är den sista veckan i juli och den första veckan i augusti minst lika regniga som fruntimmersveckan. Statistiken ger alltså inget stöd för att just dessa sju dagar skulle vara blötare än grannveckorna. Det har också funnits tydligt torra år, som 1947, 1955 och 1994. Ryktet om en regnig fruntimmersvecka säger med andra ord mer om folktro och tradition än om faktiskt väder.

Fruntimmersveckan i dag

Fruntimmersveckan är inte någon helgdag och firas inte med några särskilda högtidsseder. Den lever i stället kvar som ett begrepp i den svenska kalendern och dyker varje sommar upp i väderprat, tidningsnotiser och samtal om sommarens regn. När juli bjuder på regnväder är det fortfarande vanligt att någon påminner om att det ju är fruntimmersveckan.

Veckan uppmärksammas också för sin koppling till namnsdagarna. Flera av namnen, som Sara, Emma och Kristina, hör till de mer använda kvinnonamnen, och deras namnsdagar ligger samlade under just dessa julidagar. För många är fruntimmersveckan därför både en kuriös väderföreteelse och en påminnelse om hur den svenska namnlängden är uppbyggd.

När infaller dagen

Infaller varje år på de fasta datumen 18–24 juli, den näst sista veckan i juli. Veckan är inte rörlig utan knyts till namnsdagarna i almanackan, inte till en viss veckodag.

Relaterade dagar

• Mickelsmäss
• Mårten gås
• Tjugondag Knut