Sjusovardagen

Sjusovardagen den 27 juli

Den 27 juli är det sjusovardagen, en gammal märkesdag i den svenska almanackan. Namnet syftar på legenden om de sju sovarna, sju kristna ynglingar som enligt traditionen sov i närmare tvåhundra år. Dagen infördes i den svenska almanackan 1680 och fanns kvar där ända till 1901, då den ströks. Som folklig märkesdag har den dock levt vidare långt efter att den lämnat kalendern.

Sjusovardagen ligger mitt i högsommaren och blev framför allt känd som en väderdag. Institutet för språk och folkminnen räknar den bland de bemärkelsedagar som styrde böndernas blick mot himlen, eftersom vädret denna dag ansågs förutsäga vädret veckorna framåt. Den 27 juli är ett fast datum och har aldrig varit någon röd dag i modern mening, men just därför har den fått leva kvar som ett folkligt kuriosum snarare än som en officiell helg.

Legenden om de sju sovarna

Bakom dagens namn ligger en av kristendomens mest spridda legender. I den svenska version som finns nedtecknad på 1500-talet berättas om sju kristna män i staden Efesos: Maximianus, Malchus, Marcianus, Dionysius, Johannes, Serapion och Constantinus, som levde omkring år 250 under kejsar Decius.

När Decius lät resa ett hednatempel och hotade att avrätta alla som vägrade offra till gudarna, skänkte de sju männen sina ägodelar till stadens fattiga och gömde sig i en grotta i berget Celion. Kejsaren lät mura igen grottan för att svälta ut dem, men i stället föll de i en djup sömn. Enligt legenden vaknade de först under kejsar Theodosius II:s tid, långt senare. När en av dem, Malchus, försökte köpa bröd med uråldriga mynt avslöjades att de hade sovit i närmare tvåhundra år. Berättelsen lästes som ett bevis för uppståndelsen och fördes via kyrkokalendern in i den svenska almanackan.

Regn i sju veckor

Som de flesta märkesdagar bar sjusovardagen på väderspådomar. Den viktigaste löd att om det regnade den 27 juli skulle regnet fortsätta i sju veckor framåt. Talet sju knöt på så vis ihop sovarnas antal med en lång, blöt prognos som ingen bonde önskade mitt under bärgningen.

Lyckligtvis fanns en räddning i kalendern. Dagen efter, den 28 juli, hade Botvid namnsdag, och i folktron kunde han bättra på vädret. Ett talesätt sammanfattade det: "Det sjusovare fele, de kan Botvid hele", alltså att det som sjusovaren ställer till med kan Botvid laga. På så sätt gav de två dagarna tillsammans ett visst hopp om att en regnig inledning ändå kunde vändas till det bättre, och spådomen blev mindre dyster än den först lät.

Den som sover länge

Namnet gav också upphov till folktro om sömn. Den som sov länge just denna morgon riskerade enligt traditionen att bli sömnig och trött resten av året. Föreställningen varierade mellan landskapen och finns bevarad i folkminnesarkivens uppteckningar.

En uppteckning från Gotland 1933 varnar för att den som sover länge på sjusovardagen kommer att sova bort hela året, medan en källa från Medelpad 1936 menade att den som låg kvar till klockan sju drabbades av sommartrötthet. Själva ordet sjusovare, om en person som gärna sover länge, är belagt i svenskan sedan åtminstone 1649 och lever kvar i uttryck som att sova som en sjusovare. På så vis har dagens namn blivit ett vardagsord långt utanför kalenderns sammanhang.

Från helgondag till talesätt

I den katolska kalendern var sjusovardagen från början en helgondag till minne av de sju sovarna, och som sådan följde den med in i den svenska almanackan på 1600-talet. När dagen ströks ur almanackan 1901 förlorade den sin officiella ställning, men minnet av den hade redan satt avtryck i språket.

I dag är sjusovardagen mest känd genom ordet sjusovare och genom den väderfolktro som Institutet för språk och folkminnen har samlat i sin kunskapsbank. Som märkesdag påminner den om en tid då almanackans namn och helgon gav struktur åt sommarens arbete, och om hur en gammal helgonlegend kunde bli till ett vardagligt svenskt uttryck. Den firas inte längre, men datumet 27 juli dyker fortfarande upp i almanackor och folkminnessamlingar.

När infaller dagen

Fast datum: sjusovardagen infaller varje år den 27 juli. Det är ingen helgdag idag utan en gammal folklig märkesdag, som var helgondag i den svenska almanackan från 1680 till 1901.

Relaterade dagar

• Fruntimmersveckan
• Larsmässa
• Persmässan