Världsblodgivardagen

Vad Världsblodgivardagen uppmärksammar

Världsblodgivardagen infaller den 14 juni och är dagen då vården tackar alla som frivilligt ger blod. Dagen instiftades av Världshälsoorganisationen (WHO) och syftar till att lyfta fram blodgivarnas insats, uppmärksamma behovet av säkert blod och uppmuntra fler att registrera sig som givare. Till skillnad från en helgdag är detta en internationell temadag som myndigheter, sjukvård och blodverksamheter ansluter sig till med egna aktiviteter. Poängen är konkret: blod går inte att tillverka på konstgjord väg, utan sjukvården är helt beroende av att friska människor regelbundet kommer och ger. För en svensk publik handlar dagen därför både om att säga tack till befintliga givare och om att påminna om att blodlagren behöver fyllas på året runt, inte minst inför semestertider då färre hinner komma. Behovet är ständigt, eftersom blod har begränsad hållbarhet och lagren hela tiden behöver fyllas på med nytt.

Karl Landsteiner och datumet 14 juni

Datumet är inte slumpmässigt valt. Den 14 juni är födelsedagen för Karl Landsteiner, den österrikisk-amerikanske läkare och forskare som föddes 1868. Landsteiner upptäckte år 1901 ABO-systemet, indelningen av blod i grupperna A, B, AB och O, och visade därmed varför vissa blodtransfusioner lyckades medan andra ledde till livshotande reaktioner. Upptäckten gjorde det för första gången möjligt att överföra blod mellan människor på ett säkert sätt genom att matcha givare och mottagare. För sitt arbete tilldelades han Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1930. Att förlägga Världsblodgivardagen till hans födelsedag knyter samman den moderna blodgivningen med den vetenskapliga grund som gör den möjlig.

Från första firandet 2004 till WHO-resolution 2005

Den första Världsblodgivardagen hölls den 14 juni 2004 som ett gemensamt initiativ av fyra internationella aktörer: WHO, Internationella rödakorsfederationen, Internationella federationen för blodgivarorganisationer och Internationella sällskapet för blodtransfusion. Året därpå fick dagen en fastare ställning. I maj 2005 antog Världshälsoförsamlingen, WHO:s beslutande organ, resolution WHA58.13, som gjorde Världsblodgivardagen till ett årligt återkommande evenemang den 14 juni. Samma resolution uppmanade medlemsländerna att bygga upp nationellt samordnade och hållbara blodprogram med fungerande tillsyn, så att tillräckligt med säkert blod kan samlas in för att möta patienternas behov. Varje år lyfter WHO fram ett tema, och firandet har sedan starten spridit sig till en stor del av världens länder.

Blodgivningen i Sverige

I Sverige samlas informationen om blodgivning på den gemensamma plattformen GeBlod, som drivs av regionernas blodverksamheter. Det är hit man vänder sig för att anmäla sig som ny givare och boka tid, och härifrån utgår den nationella uppmärksamheten kring den 14 juni. Sverige är i stort sett självförsörjande på blod, men marginalerna är små. Under 2023 fanns drygt 195 000 aktiva blodgivare i landet, samtidigt som antalet nyanmälda givare sjönk med omkring 14 procent jämfört med året innan. Samma år fick fler än 100 000 patienter blod. Ungefär 45 procent av blodet går till patienter med cancer och kroniska sjukdomar, en lika stor andel används vid planerade operationer och resten bland annat inom intensivvården. Det gör blodgivare till en förutsättning för stora delar av den vanliga sjukvården, inte bara vid akuta olyckor.

Vilka som ger blod och varför fler behövs

En återkommande oro inför Världsblodgivardagen är att blodgivarkåren åldras. Under 2023 kom nästan 60 procent av det donerade blodet från givare som var 45 år eller äldre, medan åldersgruppen 18 till 44 år stod för omkring 40 procent. Eftersom man bara får ge blod upp till en viss ålder behöver yngre givare hela tiden tillkomma för att täcka upp när äldre slutar. För att fler ska hinna ge blod driver GeBlod initiativet Rädda liv på arbetstid, som uppmuntrar arbetsgivare att låta anställda lämna blod under betald arbetstid. Tanken är att tidsbrist hör till de vanligaste hindren, och att en mer tillåtande hållning på arbetsplatserna gör det enklare att passa de tider som blodcentralerna har öppet. Den 14 juni blir därmed lika mycket en uppmaning till nya givare som ett tack till dem som redan ger.

När infaller dagen

Fast datum: Världsblodgivardagen infaller varje år den 14 juni oavsett veckodag. Det är ingen allmän helgdag i Sverige utan en internationell temadag, instiftad av WHO och förlagd till Karl Landsteiners födelsedag.

Relaterade dagar

• Världshälsodagen
• Världscancerdagen
• Världsdiabetesdagen