Världsdiabetesdagen

Vad Världsdiabetesdagen uppmärksammar

Världsdiabetesdagen infaller den 14 november och är världens största kampanj för att sprida kunskap om diabetes. Dagen riktar uppmärksamheten mot de hundratals miljoner människor som lever med sjukdomen och mot dem som riskerar att insjukna utan att veta om det. Budskapet brukar handla om tidig upptäckt, tillgång till vård och behandling samt rätten att leva ett gott liv med diabetes. Det är ingen helgdag, utan en temadag som vårdens aktörer, patientorganisationer och myndigheter kan ansluta sig till. Varje år knyts ofta ett tema till dagen, vilket gör att samma datum kan belysa olika delar av diabetesfrågan från ett år till nästa. Genom att samla budskapet till ett enda datum får en sjukdom som ofta är osynlig i vardagen en återkommande plats i offentligheten.

Frederick Banting och insulinets upptäckt

Datumet är inte slumpmässigt. Den 14 november är den kanadensiske läkaren Frederick Bantings födelsedag; han föddes 1891. Sommaren 1921 inledde Banting tillsammans med medhjälparen Charles Best en serie försök vid universitetet i Toronto, och under det följande året kunde forskargruppen, där även J.J.R. Macleod och biokemisten James Collip ingick, presentera upptäckten av insulin. Den 11 januari 1922 behandlades den 14-årige Leonard Thompson som första person med Banting och Bests insulin. Upptäckten förvandlade typ 1-diabetes från en dödlig sjukdom till ett tillstånd som går att leva med. År 1923 tilldelades Banting och Macleod Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Att Världsdiabetesdagen firas just på Bantings födelsedag knyter samman den moderna kampanjen med ett av medicinhistoriens viktigaste genombrott.

Från IDF-initiativ till FN-dag

Världsdiabetesdagen startade 1991 på initiativ av International Diabetes Federation (IDF) med stöd av Världshälsoorganisationen (WHO), som ett svar på att diabetes ökade snabbt världen över. Under de första femton åren var dagen framför allt patientrörelsens och vårdens angelägenhet. Det ändrades den 20 december 2006, då FN:s generalförsamling antog resolution 61/225 och gjorde den 14 november till en officiell FN-dag, firad i den formen från 2007. Det var första gången FN pekade ut en icke-smittsam sjukdom som ett globalt hot på samma allvarliga nivå som stora infektionssjukdomar. Resolutionen uppmanar medlemsländerna att ta fram nationella strategier för att förebygga och behandla diabetes. Steget från frivilligt initiativ till FN-dag gav kampanjen en helt annan tyngd och spridning.

Den blå ringen som symbol

Världsdiabetesdagens kännetecken är en blå ring. Symbolen togs fram inom IDF:s kampanj unite for diabetes, som drev på för FN-erkännandet, och har varit dagens officiella logotyp sedan 2007. Ringen valdes för att en cirkel i många kulturer står för liv och hälsa, medan den blå färgen anknyter både till himlen som omger oss alla och till färgen i FN:s flagga. På Världsdiabetesdagen lyses byggnader och monument runt om i världen upp i blått, och många bär ett blått ringmärke för att visa stöd. Den enkla symbolen fyller en praktisk funktion: den gör en annars svåröverskådlig folksjukdom igenkännbar och ger den ett gemensamt visuellt språk som fungerar oavsett land och språk.

Typ 1 och typ 2 och varför skillnaden spelar roll

En av poängerna med dagen är att förklara vad diabetes faktiskt är. Vid typ 1-diabetes slutar kroppen att producera insulin, det hormon som reglerar blodsockret, och den som drabbas är beroende av tillfört insulin för att överleva. Typ 1 debuterar ofta i barn- eller ungdomsåren och går inte att förebygga. Vid typ 2-diabetes tar kroppen upp insulinet sämre och bildar med tiden för lite, och sjukdomen utvecklas vanligen långsamt i vuxen ålder. Enligt Svenska Diabetesförbundet har omkring nio av tio personer med diabetes i Sverige typ 2. Skillnaden är viktig eftersom orsaker, behandling och förlopp skiljer sig åt, och eftersom typ 2 ofta kan upptäckas tidigt. Förbundet uppskattar att uppemot 600 000 personer i Sverige lever med diabetes och misstänker att tiotusentals har sjukdomen utan att veta om det.

Världsdiabetesdagen i Sverige

I Sverige uppmärksammas dagen framför allt av Svenska Diabetesförbundet. Varje år den 14 november släpper förbundet sin Diabetesbarometer, en rapport som jämför hur landets regioner sköter uppföljningen av patienternas hälsa och behandlingsresultat. Underlaget bygger på enkätsvar från personer med diabetes tillsammans med data ur Nationella Diabetesregistret, och rapporten används för att sätta press på beslutsfattare där vården brister. Förbundet brukar betona att diabetes inte syns utanpå, men att konsekvenserna av obehandlad sjukdom är allvarliga, från ögon- och njurskador till hjärt- och kärlsjukdom. Apotek, vårdmottagningar och lokalföreningar ordnar informationsinsatser, och flera svenska byggnader lyses upp i blått. För en svensk publik fungerar dagen därför både som folkbildning om en av landets vanligaste sjukdomar och som en återkommande granskning av hur jämlik diabetesvården faktiskt är.

När infaller dagen

Fast datum: Världsdiabetesdagen infaller varje år den 14 november oavsett veckodag. Datumet är valt för att det är Frederick Bantings födelsedag, en av insulinets upptäckare. Det är ingen röd dag i Sverige utan en internationell temadag.

Relaterade dagar

• Världshälsodagen
• Världsdagen för psykisk hälsa
• Internationella äldredagen