Mickelsmäss den 29 september: märkesdag utan röd dag

Mickelsmäss infaller den 29 september, på ärkeängeln Mikaels namnsdag, och var i bondesamhället den dag då odlingsåret ansågs avslutat. Ändå står dagen inte i någon av de lagar som styr svenska lediga dagar: den 29 september är varken röd dag eller flaggdag, utan en vanlig arbetsdag. Här är skillnaden mellan almanackans fasta Mikaelidag och kyrkans rörliga Den helige Mikaels dag, dagens status i lagstiftningen, och varför slutet av september en gång var en av årets viktigaste hålltider.

Vad är mickelsmäss?

Mickelsmäss är festdagen till ärkeängeln Mikaels ära. Namnet är en sammandragning av Mikaelsmässa, alltså mässan på Mikaels dag, och formen Mickel är den folkliga varianten av Mikael. Dagen har katolska rötter och firades i Rom redan på 400-talet, enligt Wikipedias artikel om mickelsmäss.

Mikael är i den kristna traditionen den som för de troendes talan och den som strider mot det onda. Institutet för språk och folkminnen beskriver hur det var ärkeängeln Mikaels uppgift att väga själarna, de onda gärningarna mot de goda. Den bilden av en vägande, dömande ängel gjorde dagen till en naturlig punkt att stanna upp vid när sommarhalvåret gick mot sitt slut.

I det gamla bondesamhället var mickelsmäss enligt Isof en av årets största märkesdagar, dagen då odlingsåret avslutades och djuren togs in. Skörden skulle vara bärgad, och förråden var fyllda av mer mat än vid någon annan tidpunkt på året. Det gjorde dagen till både en tacksägelse och en gräns: allt som skulle in var inne, och vinterhalvåret tog vid.

När är mickelsmäss?

Mickelsmäss har fast datum, den 29 september. Samma dag firar Mikael och Mikaela namnsdag i den svenska almanackan, vilket är själva anledningen till att dagen kallas Mikaelidagen. Datumet styrs inte av veckodag eller månfas, så det vandrar genom veckan från år till år.

Kyrkan gör dock en annan sak med dagen. I Svenska kyrkan har helgen sedan 1772 flyttats till närmast påföljande söndag, och Den helige Mikaels dag infaller därför någon gång under perioden 29 september–5 oktober. Almanackans märkesdag ligger alltså kvar på den 29:e, medan gudstjänsten hålls på söndagen. Tabellen nedan visar båda:

Åren skiljer sig mest åt när den 29 september ligger tidigt i veckan, för då hamnar kyrkans söndag flera dagar senare. Bara 2030 sammanfaller de två, eftersom den 29 september då redan är en söndag. Vill du se vilka namn och märkesdagar som infaller kring den här veckan finns de samlade på sidan om namnsdagar.

Röd dag, flaggdag eller vanlig arbetsdag?

Trots att mickelsmäss en gång strukturerade hela arbetsåret ger dagen ingen ledighet idag. Den 29 september finns inte med bland de allmänna helgdagarna i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar, som räknar upp söndagarna plus dagar som nyårsdagen, första maj, midsommardagen och alla helgons dag. September saknar helt en röd dag, och nästa lediga helgdag efter sommaren är alla helgons dag i slutet av oktober eller början av november.

Dagen är inte heller flaggdag. I förordningen (1982:270) om allmänna flaggdagar finns nitton dagar uppräknade, men ingen av dem ligger i september. Den närmaste flaggdagen före mickelsmäss är drottning Silvias namnsdag den 8 augusti, och den närmaste efter är FN-dagen den 24 oktober. Mikaelidagen faller alltså i en lång flagglös svacka mitt i hösten.

Samma mönster syns hos flera av almanackans äldre märkesdagar: de var viktiga i det agrara samhället men fördes aldrig in i den moderna helgdags- eller flaggdagslagstiftningen. Skillnaden mellan sådana traditionsdagar och de statligt fastslagna röda dagarna reder vi ut i posten om röda dagar: lag mot tradition.

Mickelsmäss i bondesamhället

När mickelsmäss inträffade skulle odlingsåret vara avslutat. Enligt Matkults genomgång av jordbruksåret skulle all skörd vara bärgad och inkörd vid den 29 september, sånär som på havren, och potatisen upptagen. I norra Sverige kallades dagen getarnas helgondag: korna sattes på stall och vallhjonen fick sin lön.

Dagen ordnade också folks arbete. Isof beskriver hur tjänstefolket vid mickelsmäss fick sin lön, inledde sin frivecka och kunde söka ny tjänst. Mikaelidagen var länge pigornas och drängarnas flyttdag, alltså den dag man bytte husbonde, innan flyttdagen under 1800-talet sköts fram till den 24 oktober så att skörden skulle hinna bärgas i hela landet.

Kring dagen hölls skördemarknader där flera av årets största affärer gjordes upp: överskottet av skörden och kreaturen bytte ägare, och nytt tjänstefolk anställdes. Marknaden var därför lika mycket arbetsförmedling och årsavslut som handel.

Väderleksmärken och folktro

Eftersom mickelsmäss låg på tröskeln till vintern blev dagen ett tillfälle att spå hur den kommande kalla årstiden skulle bli. Isof beskriver en mängd vädertydor och naturmärken som användes för att förutsäga vintern, allt från djurens beteende till hur löven föll.

En mer handfast sed var att blidka vädret. På sina håll offrade man till nordanvinden genom att strö hö på gårdens nordsida, en magisk handling som skulle mildra vinterns värsta kyla. Sådana bruk visar hur nära märkesdagen låg själva överlevnaden: efter mickelsmäss fanns ingen ny skörd att vänta på förrän långt in på nästa år.

Mickelsmäss idag

I dag lever mickelsmäss framför allt kvar på två sätt. Svenska kyrkan firar Den helige Mikaels dag med änglarna som tema och vitt som liturgisk färg. Söndagen bar tidigare rubriken Barnen och änglarna, vilket gjorde familjegudstjänsten till en vana som finns kvar på många håll, enligt Wikipedias artikel om Den helige Mikaels dag.

Den andra kvarlevan är marknaden. Mickelsmässmarknader hålls fortfarande på flera orter, bland annat i Kopparberg, Örsundsbro och Delsbo, och i Skåne under namnet Mikaelimarknad. Marknaderna knyter an till den gamla skördemarknaden, även om de i dag mest handlar om mat, hantverk och folkliv. Vill du läsa mer om dagens bakgrund finns uppgifterna samlade på sidan om mickelsmäss, och namnet bakom dagen behandlas på sidan om Mikael.

Mickelsmäss är också en av flera höstmarkörer som en gång delade in årstiden. Den ligger nära höstdagjämningen några dagar tidigare, och några veckor senare följer Mårten gås, senhöstens stora märkesdag. Tillsammans ramar de in den svenska hösten från skördeslut till vinterns början. Vill du se vilken veckodag den 29 september infaller ett visst år kan du slå upp datumet i Svensk Kalender.

Vanliga frågor

Är mickelsmäss en röd dag? Nej. Den 29 september finns inte med i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar och är därför en vanlig arbetsdag. September saknar helt röda dagar.

Vad är skillnaden mellan Mikaelidagen och Den helige Mikaels dag? Mikaelidagen är almanackans fasta märkesdag den 29 september, samma dag som Mikael och Mikaela har namnsdag. Den helige Mikaels dag är kyrkans gudstjänst, som sedan 1772 hålls på närmaste söndag och kan infalla mellan den 29 september och 5 oktober.

Varför firas mickelsmäss just den 29 september? Datumet kommer från den katolska festen till ärkeängeln Mikael, som firades i Rom redan på 400-talet, och det blev kvar i den svenska almanackan som Mikaels namnsdag.

Firas mickelsmäss fortfarande? Ja, i mindre skala. Svenska kyrkan håller gudstjänst på Den helige Mikaels dag, och mickelsmässmarknader ordnas på orter som Kopparberg, Örsundsbro och Delsbo.

Sammanfattning

• Mickelsmäss infaller den 29 september, på ärkeängeln Mikaels namnsdag, och markerade i bondesamhället slutet på odlingsåret.
• Dagen är varken röd dag (lagen 1989:253) eller flaggdag (förordningen 1982:270); September är en av de månader som saknar båda.
• Almanackans Mikaelidag ligger fast på den 29:e, medan kyrkans Den helige Mikaels dag sedan 1772 firas på närmaste söndag, mellan den 29 september och 5 oktober.
• I det gamla arbetsåret var dagen skördeavslut, löningsdag och flyttdag för tjänstefolk, med skördemarknader som samlade årets största affärer.
• I dag lever dagen kvar genom kyrkans gudstjänst och genom mickelsmässmarknaderna på orter som Kopparberg och Delsbo.