Årstider i Sverige: när börjar vår, sommar, höst och vinter?

När börjar egentligen sommaren i Sverige? Det beror på vem du frågar. Astronomen låter sommaren starta vid sommarsolståndet runt den 21 juni, medan meteorologen väntar tills dygnsmedeltemperaturen har hållit sig över tio grader i fem dygn i rad. De fyra årstiderna har alltså två helt olika startdatum, och skillnaden kan bli flera veckor. Här får du båda definitionerna, en tabell över solstånd och dagjämningar fram till 2032, och en förklaring till varför sommaren börjar vid olika tidpunkter beroende på var i landet du bor.

Varför har vi årstider?

Årstiderna beror inte på att jorden ibland är närmare och ibland längre från solen. Orsaken är att jordaxeln lutar. Enligt Wikipedias artikel om axellutning är det «jordaxelns lutning mot sin bana runt solen som ger årstider, midnattssol och polarnatt», och axeln lutar 23,44 grader och pekar åt samma håll året runt.

På sommaren vänder norra halvklotet mot solen. Då står solen högt, dagarna är långa och strålarna träffar marken mer rakt uppifrån. Ett halvår senare lutar samma halvklot bort från solen, och resultatet blir låga soldagar och långa nätter. Nära ekvatorn är skillnaden liten, men Sverige ligger så långt norrut att kontrasten mellan ljus sommar och mörk vinter blir stor. Det är därför de fyra tydliga årstiderna hör hemma på våra breddgrader.

De astronomiska årstiderna: solstånd och dagjämning

Den astronomiska indelningen knyter varje årstid till en exakt punkt i jordens bana. Gränserna är de två solstånden och de två dagjämningarna. Wikipedias artikel om årstider placerar dem vid vårdagjämningen «circa 20–21 mars», sommarsolståndet «cirka 20-21 juni», höstdagjämningen «cirka 22-23 september» och vintersolståndet «runt den 21-22 december».

Vid ett solstånd står solen i sitt ytterläge. Sommarsolståndet ger årets längsta dag, vintersolståndet den kortaste. Det latinska ordet solstitium betyder «solen står stilla», eftersom solen dessa dagar slutar klättra högre och vänder. Vid en dagjämning är dag och natt nästan lika långa över hela jorden, och solen går upp rakt i öster och ner rakt i väster.

Datumen flyttar sig något från år till år, eftersom kalenderåret på 365 dygn inte är exakt lika långt som jordens omlopp runt solen. Skottåren rättar upp det mesta av förskjutningen, men datumet kan variera med ett dygn. Tiderna nedan är omräknade till svensk tid (normaltid i mars och december, sommartid i juni och september) från de astronomiska världstiderna i Wikipedias tabell över solstånd och dagjämningar.

Vårdagjämningen ligger stadigt på 20 mars hela perioden, medan sommarsolståndet växlar mellan 20 och 21 juni och höstdagjämningen mellan 22 och 23 september. Räknar man dygnen mellan punkterna blir sommarhalvåret några dygn längre än vinterhalvåret, eftersom jorden rör sig långsammare i sin elliptiska bana när den på nordsommaren är som längst från solen. Vill du förstå varför datumen hoppar ett dygn hit och dit, ligger svaret i skottåret och den gregorianska kalendern.

De meteorologiska årstiderna

Meteorologen bryr sig inte om jordens bana utan om temperaturen. SMHI räknar en årstid efter dygnsmedeltemperaturen, och gränserna går vid noll och tio grader:

• Vår börjar när temperaturen stiger och lägger sig mellan noll och tio grader. SMHI räknar «dygn med en dygnsmedeltemperatur över 0,0°C. När det finns sju sådana dygn i följd, säger vi att våren anlänt det första av dessa dygn».
• Sommar inträder när det blir varmare. «Om dygnsmedeltemperaturen är 10,0°C eller högre fem dygn i följd, säger vi att sommaren anlände det första av dessa dygn».
• Höst är när temperaturen faller tillbaka. «Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0°C fem dygn i följd, säger vi att hösten anlände det första av dessa dygn», och kravet är att den ska vara sjunkande.
• Vinter definierar SMHI som «den period då dygnets medeltemperatur varaktigt är 0,0 grader eller lägre».

Den här definitionen gör att årstiderna börjar vid olika tidpunkt på olika platser. Enligt SMHI kommer våren «först till sydvästra Skåne och vissa andra kustområden i Götaland», ofta redan «i början eller mitten på februari», medan «nordligaste Sverige får vår i början av maj». Sommaren varar runt fem månader längst i söder men bara knappt två i norra Norrlandsfjällen, där den enligt SMHI är över redan vid mitten av augusti.

I fjället kan sommaren helt utebli. På fyra högfjällsstationer, Tarfala, Stekenjokk, Blåhammaren och Åreskutan, blir det aldrig tillräckligt varmt fem dygn i rad för att någon meteorologisk sommar ska räknas; de går rakt från vår till höst den 1 augusti. Motsvarande gäller vintern i söder: «flera stationer i södra Sverige har i genomsnitt inte någon vinter alls», eftersom dygnsmedeltemperaturen sällan håller sig under noll länge nog.

Den kalendariska indelningen

Vid sidan av de två räknesätten finns den enkla kalenderindelningen, där våren är mars till maj, sommaren juni till augusti, hösten september till november och vintern december till februari. Den är praktisk att planlägga efter och används ofta i statistik, men den träffar varken det astronomiska eller det termiska skiftet exakt. En marsdag kan vara djupvinter i Kiruna och tidig vår i Malmö samtidigt.

Vanliga frågor

När börjar hösten i Sverige? Astronomiskt börjar hösten vid höstdagjämningen den 22 eller 23 september. Meteorologiskt börjar den när dygnsmedeltemperaturen sjunker under tio grader fem dygn i rad, vilket sker i augusti i fjällen och norra Norrland men först en bit in i oktober längst i söder.

Är dag och natt exakt lika långa vid dagjämning? Nästan. Rent geometriskt går solen upp i öster och ner i väster med tolv timmars dag och tolv timmars natt. Eftersom atmosfären bryter ljuset och lyfter solskivan blir dagen några minuter längre än natten på själva dagjämningen.

Varför är inte sommarsolståndet årets varmaste dag? Sommarsolståndet ger mest dagsljus, men hav och mark behöver veckor på sig att ta upp värmen. Därför kommer den varmaste perioden en bra bit in i juli, långt efter att dagarna redan har börjat bli kortare igen.

Varför flyttar solstånd och dagjämning på datum? Kalenderåret på 365 dygn är några timmar kortare än jordens verkliga varv runt solen. Förskjutningen byggs upp till nästan ett dygn innan ett skottår nollställer den, vilket är samma mekanism som ligger bakom skottdagen den 29 februari.

Sammanfattning

• Årstiderna beror på att jordaxeln lutar 23,44 grader, inte på avståndet till solen.
• Astronomiskt börjar årstiderna vid solstånd och dagjämning: vår runt 20 mars, sommar runt 21 juni, höst runt 22–23 september och vinter runt 21–22 december.
• SMHI räknar i stället efter temperaturen, med gränser vid noll och tio grader, så sommaren startar veckor senare i norr än i söder.
• På fyra högfjällsstationer blir det ingen meteorologisk sommar alls, och flera stationer i södra Sverige får i snitt ingen vinter.
• Datumen för solstånd och dagjämning varierar med ett dygn eftersom kalenderåret och jordens omlopp inte är lika långa.
• Vill du följa ljuset över året? Läs också när midnattssolen lyser, när klockan ställs om till sommartid, och planera året med Svensk Kalender.